Lagrådsremissen avseende koncernbidragsspärrade underskott – retroaktivitetsbehovet nonchaleras
Som förut redogjorts för här på bloggen har Finansdepartementet tidigare remitterat ett förslag till lagändring som syftar till att åtgärda den brist i de nya ränteavdragsreglerna som uppstått för företag med s.k. spärrade underskott.
Bakgrunden till förslaget är den hemställan om lagändring Svenskt Näringsliv skickade in till regeringen för drygt ett år sedan. Vårt förslag utarbetades skyndsamt i syfte att få lagändring på plats redan till årsskiftet 2019/2020. Finansdepartementet tog de problem vi lyft fram i vårt förslag på allvar och lämnar i den då remitterade promemorian mer omfattande förslag till lagändringar i syfte att undanröja den påtalade bristen. Dock föreslogs inte någon möjlighet till retroaktiv tillämpning av dessa regler.
Avsaknaden av förslag till utrymme för retroaktiv tillämpning av den utökade avdragsrätten kritiserades av flera remissinstanser. Svenskt Näringsliv framförde i sitt remissvar att det finns starka skäl för att ge lagändringen ett sådant utrymme. Detta då de nu gällande reglerna ger upphov till orimliga effekter genom att företag hindras från att kvitta underskott mot egna skattepliktiga intäkter – innebärande att företagen tvingas att betala skatt trots att de har outnyttjade underskott. Regeringen har inte heller agerat skyndsamt för att minska eller undanröja denna brist. Dessutom bör beaktas att bristen har sin grund i en ändring som remissinstanserna inte fick möjlighet att kommentera.
I den nu presenterade lagrådsremissen avvisas den efterfrågade retroaktiviteten med att en sådan tillämpning i vissa fall över tid riskerar leda till negativa skatteeffekter för en skattskyldig. Denna risk begränsar sig dock till vissa situationer där den utökade avdragsrätten för underskott föranleder en justering av avdraget för negativt räntenetto. Som Skatteverket anför får antalet fall där även en justering av ränteavdraget uppkommer antas vara begränsat till ett fåtal företag per år.
Av lagrådsremissen framgår inte om olika möjligheter till en begränsad retroaktiv tillämpning har utretts. Det är en brist att regeringen inte i vart fall föreslår ett utrymme för retroaktiv tillämpning för de situationer där ett ökat avdrag för underskott inte föranleder någon justering av avdraget för negativt räntenetto. Antalet situationer som skulle räddas av en sådan bestämmelse kan förutsättas vara betydande.
Mot bakgrund av vad som framförts ovan får det anses ytterst rimligt att regeringen i den vidare beredningen av detta lagstiftningsärende skyndsamt omprövar sitt beslut och öppnar för möjligheter till en retroaktiv tillämpning. Den överbeskattning som annars i onödan inte undanröjs orsakar orättfärdiga skattekostnader för företagen och försämrar förutsättningarna för jobb och investeringar. Behovet av ett undanröjande förstärks av de ökade finansieringsbehov som många företag drabbas av under den rådande covid-krisen.
SKRIVET AVRichard Hellenius