Lägre skatt för industriell verksamhet - en viktig seger för näringslivet

Industriell verksamhet får bättre möjlighet till lägre energiskatt efter en färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. Där har i två mål från den 13 oktober 2022, målnummer 1282-22 och 1618-22, fastslagits att det inte finns något lagstöd för att den huvudsakliga verksamheten måste vara industriell för att få lägre energiskatt genom den så kallade skattenedsättningen för industriell tillverkningsprocess.

I lag om skatt på energi, LSE, finns möjlighet till skattenedsättning för el och bränslen som förbrukas i tillverknings­process i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan 2019, utan att lagstiftningen har ändrats, nekat nedsättning av energiskatt om inte den huvudsakliga verksamheten är att betrakta som industriell. Med huvudsaklig verksamhet avses minst 50 procent av företagets omsättning. I vissa undantagsfall när den industriella verksamheten anses utgöra en tillräckligt självständig del av verksamheten eller en integrerad del av en annan industriell verksamhet medger Skatteverket den lägre skattekostnaden.

Det finns ett flertal exempel på hur Skatteverkets tillämpning har slagit såväl mot traditionell tillverkningsindustri som mot andra branscher med olika inslag av tillverkning. Skatteverkets tillämpning har inneburit exempelvis att butiksbagerier får en konkurrensnackdel jämfört med företag som bedriver renodlad bageriverksamhet med anledning av att bageriverksamheten inte utgjort den huvudsakliga verksamheten eller varit tillräcklig självständig i förhållande till övriga verksamhet som butiken bedrivit. Skillnaden i bedömning har fått till följd att motsvarande produktion beskattats olika beroende på hur verksamhetens organisation varit utformad.

Konsekvensen av Skatteverkets tillämpning hittills har inneburit att ett företag fått nedsättning till 0,6 öre per kWh för förbrukad el i den industriella tillverkningsprocessen medan en konkurrent som inte beviljats nedsättning för motsvarande tillverkning får en skattekostnad på 36 öre per kWh i energiskatt för den el som konsumeras i dess industriella tillverkning. Det har inneburit att motsvarande tillverkning har belastats med närmare 60 gånger högre energiskatt på elen. Detta har lett till olikformig beskattning och konkurrenssnedvridningar som skadar svensk konkurrenskraft.

Det är orimligt att företag har varit tvungna att omorganisera och renodla sina verksamheter för att få en lägre beskattning. Mot bakgrund av detta har Svenskt Näringsliv drivit den aktuella frågan och skickade förra året en hemställan till regeringen med förslag på förtydliganden i LSE så att så att en likformig beskattning för el och bränslen uppnås för verksamhet som är att bedöma som tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. De aktuella HFD-domarna undanröjer visserligen behovet av en lagändring, men ett förtydligande av lagen vore en ytterligare bekräftelse på möjligheten till lägre energiskatt för industriell verksamhet. Därtill är domarna en viktig seger för näringslivet för att säkerställa att regler som syftar till att stärka svensk konkurrenskraft inte urholkas.