Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sverige fått fler rika - och en ny undersökning visar att svenskarna inte delar Lennart Ekdals negativa syn på rika. Tvärtom!
Lennart Ekdal har synpunkter på höga VD-löner i USA. Här har vi inga synpunkter men när det gäller svenska miljardärer är dessa främst ett resultat av framgångsrikt eget företagande eller familjeföretagande. Det är alldeles utmärkt att Sverige fått fler miljardärer. För några decennier hade de flyttat utomlands med sina idéer och investeringskapital. Att de idag tack vara framgångsrika skattereformer kring ägarskatter blir kvar i Sverige, tar vara på sina nätverk, investerar i nya företag och skapar fler jobb och skatteintäkter här borde välkomnas av alla. Bakom dessa förmögenheter, som i de flesta fall i Sverige är inlåsta i företagen, finns enormt mycket mer välstånd som andra fått ta del av, som anställda, delägare, pensionssparare eller som kunder till nya smartare produkter och tjänster. Nobelpristagaren William D. Nordhaus har visat att värdet av innovativt entreprenörskap främst tillfaller kunder och anställda, endast ca 2 procent tillfaller entreprenören.
Problemet med fler rika är enligt Lennart Ekdal att ojämlikhet kan skapa folkliga uppror och protester. Den risken är stor om rikedom bygger på relationer till makthavare i diktaturer men knappast i länder som Sverige med demokrati och marknadsekonomi. Svenskarna förstår och ser till och med positivt på framgångsrikt företagande.
Den tyske sociologen och historikern Rainer Zitelmann har i ett antal studier visat att vi svenskar är mer positiva till marknadsekonomi och ser positivare på rika än befolkningen i många andra länder. Liknande resultat visar en global studie från PEW Research.
En ny studie från Ipsos för Svenskt Näringsliv bekräftar Zitelmanns studier. Vi svenskar ser positivt på tillväxt. Fler svenskar, 30 procent är ganska eller mycket positiva till rika jämfört med 19 procent som är ganska eller mycket negativa. Fler svenskar ser också rikas påverkan på samhället som något positivt, 28 procent mot 16 procent som ser den som negativ. Den största gruppen är neutrala och ser rikas samhällspåverkan som både en tillgång och börda. Vi svenskar vill också att framgång ska löna sig. Det ska gå att förbättra sitt liv genom egna ansträngningar även om det går ut över ekonomisk jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för detta, ungefär dubbelt så stor andel jämfört med andelen som prioriterar ekonomisk jämlikhet oavsett egen prestation. Hela 81 procent av svenskarna anser också att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas.
Förmodligen bygger resultaten på att vi svenskar inser att framgångsrikt företagande gynnar hela samhället. Professor Daniel Waldenström på IFN har visat att marknadsekonomin breddat ägandet och att de rikas andel minskat under 1900-talet. Pensionssparande och ägande av bostad är idag mycket större än den rika elitens för 100 år sedan. Så Lennart Ekdals borde istället glädja sig åt att några fler blir rika eftersom det gör alla rikare.
René Bongard och Anders Ydstedt
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
