Milersättning – hög tid för en höjning
Delningsekonomin är ett populärt begrepp som ofta lyfts fram inte minst från politiskt håll som ett sätt att bättre utnyttja befintliga resurser. En av de vanligaste formerna av delningsekonomi, som dessutom är etablerad sedan lång tid, torde vara att en anställd lånar ut sin privata bil till arbetsgivaren eller en egenföretagare som använder sin privata bil för resor i verksamheten. Möjligheten för en arbetsgivare att kompensera den anställde för de kostnader upplåtelsen av bilen innebär försvåras dock av skattereglerna genom den låga nivån på vad som maximalt tillåts som skattefri milersättning. För att ersätta den anställdes i praktiken betydligt högre faktiska kostnad drabbas företagen av extra utgifter, dels för att kompensera den anställdes skattekostnad för den del av ersättning som överstiger skattereglernas maxbelopp, dels för de arbetsgivaravgifter som påförs ersättning som överstiger maxbeloppet.
Även med den aviserade sänkningen av skatten på bensin och diesel är milersättningens nivå på 18,50 kr/mil (6,50 kr alternativt 9,50 kr/mil för förmånsbilar) alltför låg och har ingen koppling till den faktiska kostnadsbilden, vilket sin tur kan medföra att den anställde tvekar att upplåta sin egen bil för tjänsteresor.
De argument som Svenskt Näringsliv redan tidigare lyft fram i såväl skrivelser som remissvar för en höjning av milersättningen äger alltjämt giltighet. För det första är det hög tid att nivån på den skattefria milersättningen vid resor i tjänsten/näringsverksamheten höjs, nivån på milersättningen har varit den samma sedan 2007. För det andra är det rimligt att frågan om den skattefria bilersättningens belopp prövades varje år och att hänsyn tas till ökade skatter och andra kostnader för drivmedel.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
