Moms utan grön logik

Regeringen bjuder in till nationellt klimatmöte och skriver på DN debatt 1/1 att rätt förutsättningar behövs för att gröna investeringar ska öka. En uppmaning till regeringen är att titta på hur momssystemet funkar ur ett grönt perspektiv. Det är svårt att ge momsreglerna godkänt då dubbelmoms och andra effekter motverkar miljösatsningar.

Trots ökat fokus på miljö och hållbarhet verkar få se bristen på grön logik i momssystemet. Viss diskussion finns kring låg moms men om det är rätt verktyg råder det delade meningar om. Ett alltför ensidigt fokus på reducerad skattesats i den gröna debatten bromsar förändringar som verkligen kan göra skillnad i miljö- och hållbarhetsarbetet och där större politisk enighet kan uppnås. I podden skattefrågan beskrivs bakgrunden till 15 förslag som återfinns i bildspelet med många möjliga momsreformer. Bland förslagen finns flera regler som idag motverkar miljösatsningar. Börja med följande regler.

Fastigheters klimatpåverkan är stor och då får inte momsregler utgöra hinder att lokaler nyttjas fullt ut. Den föråldrade lokalhyresmomsen medför att många lokaler står tomma i stället för att hyras ut till föreningar eller företag med momsfri verksamhet. En orsak till att sådan uthyrning uteblir är att villkoren i den frivillig hyresmomsen brister och då uppkommer krav på hyresvärden att återföra 10 års investeringsmoms. Nyttjandegraden av kontorslokaler är cirka 40 % samtidigt som föreningar och förskolor saknar lokaler. Inte heller utvecklingshubbar kan dela på lokaler på grund av begränsningar i den frivilliga hyresmomsen. Förslag som löser problemen finns från såväl näringslivet som från Skatteverket.

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad är problematisk ur flera gröna aspekter. När individuell mätning sker av el, gas, vatten och värme i bostäder och en separat debitering efter förbrukning görs, anses en momspliktig försäljning uppkomma som inte längre kan ingå i den momsfria bostadshyran. Trots att moms tas ut så kan dessutom kostnaden för el-, vatten- och värmesystemen drabbas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad och därmed uppkommer dubbel moms. Knappast en önskvärd effekt i tider när vi alla uppmanas att spara på energi.

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad har även medfört att solpaneler som monteras på en bostad har drabbats av avdragsförbud trots att moms måste redovisas på försäljning av el. Skatteverket har fått backa efter avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen och flera förändringar i tillämpningen har också publicerats. Men denna osäkerhet kring momshanteringen riskerar att minska investeringsviljan.

Hemarbete för anställda eller företagare har en positiv klimatpåverkan. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad missgynnar hemarbete jämfört med verksamhet bedriven i hyrda lokaler. Skatteverket anser att avdragsförbudet för stadigvarande bostad gäller lös egendom som kontorsmöbler med mera även om dessa används i verksamheten. Alla problem med avdragsförbudet skulle lösas med näringslivets förslag eller en översyn som kraftigt begränsar regeln.

Begagnade varor från privatpersoner är redan beskattade och för att undvika dubbelmoms vid försäljning finns vinstmarginalbeskattning. De svenska reglerna fungerar dåligt vid alltmer omfattande försäljning i den cirkulära ekonomin. Kravet på att identifiera varje varas marginal medför en alltför dyr hantering. Här borde de finska reglerna med en förenklad vinstmarginalbeskattning inspirera.

Avdragsförbudet för personbilar medför att lätta lastbilar och tyngre fordon över 3,5 ton får en momsfördel. Avdragsförbud och begränsningar för personbilar medför en momskostnad som förs vidare som en kostnadskomponent i försäljningskedjan och momsas igen. En dubbelmoms uppkommer som i slutänden betalas av konsumenten. I förslaget om tillfällig skattefrihet för laddelsförmån nämns inte ens ordet ”mervärdesskatt” trots att frågan om momsavdrag för arbetsgivaren måste hanteras. Bilfrågan är omfattande och innebär en väsentlig kostnad som behöver utvärderas ur flera perspektiv och i olika miljösatsningar.

Idag kan man inte skänka varor till hjälporganisationer utan risk för uttagsbeskattning. Detta kan medföra att varor kasseras, slängs eller bränns i stället för att hjälpa utsatta människor. Stötande och varken socialt eller miljömässigt hållbart. Här måste Sverige ta intryck av regler som finns i Belgien, Italien, Frankrike och Finland.

Många aktörer får olika former av bidrag för förbättrad naturvård, miljö- och energiforskning. Bidrag och moms har en särdeles komplicerad relation. Avsaknad av tydliga regler, rättspraxis som spretar och oklara riktlinjer medför oklarhet kring om bidraget ska ses som omsättning, ska ingå i beskattningsunderlaget eller minska momsavdraget. Mottagaren har därför svårt att överblicka vilka konsekvenser ett bidrag får och samhället påverkas genom att bidrag riskerar att gå till moms i stället för till stöd och forskning. Avdragsrätten och övriga momsregler behöver klargöras.

Det finns en omsättningsgräns för att undvika att privatpersoner och föreningar behöver momsregistrera sig och redovisa moms. Det var just försäljning av överskottsel från solpaneler som medförde att Sverige till slut införde en omsättningsgräns 2017. Men trots höjningen under 2022 till 80 000 kr så är gränsen EU:s lägsta. Risken är att den låga gränsen hämmar hållbar cirkulär delningsekonomi. En dubblering skulle placera de svenska reglerna i nivå med den finska omsättningsgränsen och borde vara politiskt möjlig.

När momsen inte funkar uppstår effekter som medför att viktiga transaktioner uteblir eller motarbetas vilket skadar utvecklingen av samhället. Regeringen behöver syna momssystemet från olika perspektiv och ta tag i de regler som idag motverkar miljösatsningar. Ovanstående förslag kan även förenkla och förbättra momssystemet för företagen som agerar som oavlönade uppbördsmän åt staten och samtidigt minska dubbelmoms och andra negativa effekter som drabbar konsumenterna.