Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Gräver man lite djupare och delar upp kommunalskatten i dess två komponenter – skatt till kommunen och skatt till regionen – framgår det att 27 kommuner sänker skattesatsen medan blott en (Herrljunga) höjer den. Av regionerna är det en som sänker (Stockholm -0,05 procentenheter) och en som höjer (Västerbotten +0,5 procentenheter).
Kommunalskatt betalas av i stort sett alla som arbetar och utgör (tillsammans med arbetsgivaravgiften) basen i arbetsbeskattningen. Därmed påverkar den även hur hög marginalskatten blir över brytpunkten, där man också börjar betala statlig inkomstskatt.
En klassisk devis för marginalskatten i Sverige är ”hälften kvar”, det vill säga att man alltid ska få behålla åtminstone hälften av en löneökning efter skatt. För att uppnå detta kan inte kommunalskatten överstiga 30 procent (eftersom den statliga inkomstskatten är ytterligare 20 procent).
Det betyder att ”hälften kvar” i dag omfattar en relativt liten andel av befolkningen: endast cirka 4 procent av alla skattebetalare. Om den statliga inkomstskatten skulle sänkas med fem procentenheter, vilket Svenskt Näringsliv föreslår i sin tillväxtagenda, skulle dock i princip alla omfattas: över 99 procent av alla skattebetalare. En sådan reform skulle inte enbart vara rimlig sett till principen ”hälften kvar”, den skulle också kunna ge svensk tillväxt en skjuts genom fler arbetade timmar och högre produktivitet.
Dessa siffror från SCB är därmed inte bara en påminnelse om hur mycket kommunalskatten påverkar, utan även en påminnelse om behovet att sänka den statliga inkomstskatten. Så även om det är positivt att kommunalskatterna rör sig svagt nedåt nästa år, återstår det en hel del att önska när det gäller den sammanlagda marginalskatten.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
