Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
De flesta är neutrala i synen på rika, men fler är positiva än negativa, fler ser också rikas påverkan på samhället som något positivt. Resultatet kanske förvånar många som tror att Norden är präglat av den så kallade Jantelagen (se artikel i Smedjan).
Resultaten för Sverige överensstämmer med de undersökningar som den tyske historikern och sociologen Rainer Zitelmann tidigare gjort liksom med en omfattande studier från PEW Research. Svenskars värderingar på dessa områden avviker gentemot många andra länder. I Sverige finns en mer positiv syn på marknadsekonomi och mindre avundsjuka mot rika. Denna undersökning bekräftar resultaten för Sverige och visar dessutom att det samma gäller för våra grannländer.
Den nya undersökningen innehåller även ett antal resultat som är intressanta för skattedebatten i de nordiska länderna:
Prestation ska löna sig
Överlag menar de tillfrågade att det ska gå att förbättra sitt liv genom egna ansträngningar även om det går ut över ekonomisk jämlikhet. Det finns ett starkt stöd för detta. De som instämmer är ungefär dubbelt så många som de som prioriterar ekonomisk jämlikhet oavsett egen prestation. Undantagen är Finland där övervikten är något mindre och Estland där den är väsentligt större.
Företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket
I samtliga länder är det över 70 procent som anser att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas, att bättre villkor för företag gynnar hela samhället, att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärden samt att respektive land ska arbeta aktivt för att minska handelshinder och tullar globalt.
Det totala skattetrycket är för högt
I Finland och framförallt Estland anger fler att skattetrycket är för högt och färre tycker det är bra som det är. I Sverige, Danmark och Norge anser ungefär hälften att skattetrycket är för högt. Andelen som anser att skattetrycket är för lågt är liten, mellan två procent i Estland och åtta procent i Sverige.
Skatter på arbete och företagande är för höga
Synen på beskattning av arbete och företagande är tämligen lika i de undersökta länderna. En majoritet anser att både skatterna på arbete och på företagande är för höga och bör sänkas och det är väsentligt färre som inte instämmer. I Sverige, Danmark och Norge är det ca 60 procent som anser skatten på arbete är för hög. I Finland är andelen över 70 procent och i Estland är det nära åttio procent som anser att skatten på arbete är för hög och bör sänkas. I Sverige och Danmark anser ungefär hälften att skatten på företagande är för hög och bör sänkas för att främja tillväxt. I Finland, Norge och Estland är motsvarande andel ungefär 60 procent.
Några ytterligare resultat per land:
• Estland: mest optimistiskt om tillväxt, mest för ”egna ansträngningar”, mest kritiskt till skatt på arbete.
• Finland: mest jämlikhetsorienterat, mest skeptiskt till tillväxtens fördelning, högst upplevd avundsjuka.
• Sverige: mest kritisk till företagsvinster och unikt med en grupp på åtta procent som tycker att skatten är för låg. I övriga länder är motsvarande grupp två till fyra procent.
• Danmark: minst avundsjuka, mest positiva till företagsvinster.
• Norge: ligger ofta mitt emellan, få extrema värden.
Hela rapporten finns här
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
