Nya turer för reseavdraget
Ingen har väl kunnat undgå diskussionen om förändringarna av reglerna för resor till och från arbetet, s.k. arbetsresor, under året. Efter ett antal turer, är vi nu tillbaka vid startpunkten – med några delvis nya tillägg.
Före sommaren beslutade den förra riksdagen att införa nya regler för arbetsresor. De nya reglerna skulle träda i kraft den 1 januari 2023 och innebära en skattelättnad, genom en skattereduktion, oavsett vilket färdmedel som använts. Skattereduktionen skulle ges med ett schablonbelopp utifrån avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen. Något krav på tidsvinst eller faktiska reskostnader uppställdes ej.
Kritik har framförts mot det nya regelsystemet, bland annat att det missgynnade längre arbetsresor vilket i sin tur skulle kunna motverka arbetsmarknadens funktionssätt samt näringslivet, eftersom kompetensförsörjning och matchning försvåras av att arbetsutbudet blir mer geografiskt begränsat. Med anledning av kritiken remitterades innan sommaren en promemoria där det nya regelsystemet förstärktes genom att skattelättnaden utökades. Dels genom ett högre schablonbelopp, dels genom att det avstånd som berättigade till skattelättnad utökades.
I samma promemoria fanns även ett förslag om höjd milersättning vid tjänsteresor och resor i näringsverksamheten, där ersättningen föreslås höjas från 18,5 kr per mil till 25 kr per mil. Det bör noteras att reglerna om milersättning vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet inte är kopplade till arbetsresorna utan regleras i andra lagparagrafer.
Igår, den 20 oktober, remitterade den nya regeringen ett lagförslag som innebär att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas. Det innebär således att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som beslutades av riksdagens i somras inte kommer införas vid årsskiftet. I den nu remitterade promemorian finns även ett förslag att det schablonbelopp som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil eller förmånsbil ska höjas för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna. Enligt förslaget kommer avdraget för egen bil uppgå till 25 kr/mil och för förmånsbil 12 kr/mil (gäller dock inte elbilar där avdraget föreslås ligga kvar på 9,50 kr/mil).
I gårdagens promemoria hänvisas till tidigare remitterad promemoria vad gäller justering av milersättningen för tjänsteresor och resor i näringsverksamheten. Då justeringen av milersättning har varit föremål för remissbehandling kan - och bör – denna justering tas med i höstbudgeten utan ytterligare beredning.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
