Nya turer för reseavdraget
Ingen har väl kunnat undgå diskussionen om förändringarna av reglerna för resor till och från arbetet, s.k. arbetsresor, under året. Efter ett antal turer, är vi nu tillbaka vid startpunkten – med några delvis nya tillägg.
Före sommaren beslutade den förra riksdagen att införa nya regler för arbetsresor. De nya reglerna skulle träda i kraft den 1 januari 2023 och innebära en skattelättnad, genom en skattereduktion, oavsett vilket färdmedel som använts. Skattereduktionen skulle ges med ett schablonbelopp utifrån avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen. Något krav på tidsvinst eller faktiska reskostnader uppställdes ej.
Kritik har framförts mot det nya regelsystemet, bland annat att det missgynnade längre arbetsresor vilket i sin tur skulle kunna motverka arbetsmarknadens funktionssätt samt näringslivet, eftersom kompetensförsörjning och matchning försvåras av att arbetsutbudet blir mer geografiskt begränsat. Med anledning av kritiken remitterades innan sommaren en promemoria där det nya regelsystemet förstärktes genom att skattelättnaden utökades. Dels genom ett högre schablonbelopp, dels genom att det avstånd som berättigade till skattelättnad utökades.
I samma promemoria fanns även ett förslag om höjd milersättning vid tjänsteresor och resor i näringsverksamheten, där ersättningen föreslås höjas från 18,5 kr per mil till 25 kr per mil. Det bör noteras att reglerna om milersättning vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet inte är kopplade till arbetsresorna utan regleras i andra lagparagrafer.
Igår, den 20 oktober, remitterade den nya regeringen ett lagförslag som innebär att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas. Det innebär således att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som beslutades av riksdagens i somras inte kommer införas vid årsskiftet. I den nu remitterade promemorian finns även ett förslag att det schablonbelopp som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil eller förmånsbil ska höjas för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna. Enligt förslaget kommer avdraget för egen bil uppgå till 25 kr/mil och för förmånsbil 12 kr/mil (gäller dock inte elbilar där avdraget föreslås ligga kvar på 9,50 kr/mil).
I gårdagens promemoria hänvisas till tidigare remitterad promemoria vad gäller justering av milersättningen för tjänsteresor och resor i näringsverksamheten. Då justeringen av milersättning har varit föremål för remissbehandling kan - och bör – denna justering tas med i höstbudgeten utan ytterligare beredning.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
