Ökade skatteintäkter och fallande skattetryck
I Sverige har skatteintäkterna ökat med drygt 500 miljarder kr från år 2000 till 2016, realt dvs. justerat för inflationen. Samtidigt har skattetrycket minskat från nära 49 procent till strax under 44 procent. Även räknat per capita har skatteintäkterna ökat rejält under denna period. För hela befolkningen rör det sig om en ökning med 22 procent och sett till personer i arbetsför ålder (16-64) är ökningen något mer än 25 procent.
Under perioden har skattesänkningarna bland annat berört arbete samt kapital och företagande. De har skett under såväl regeringar ledda av såväl Socialdemokraterna som Alliansen.
Bland de större förändringarna finns den så kallade kompensationen för pensionsavgift, som i realiteten var omfattande skattesänkningar på arbete och genomfördes i flera steg under socialdemokratiskt ledda regeringar. Liknande skattelättnader följdes upp med jobbskatteavdraget, som också infördes stegvis, under alliansledda regeringar. Skatten på arbete har också sänkts genom att systemen för ROT och RUT introducerats i olika omgångar.
Inom kapitalbeskattningen slopades arv- och gåvoskatterna 2004 av en enig riksdag (inklusive Vänsterpartiet) och förmögenhetsskatten togs bort 2007, då Sverige var nästan ensamt om att ha skatten kvar i hela EU. Bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och för mindre ägarledda företag inleddes en reformperiod med den första och största förändringen av de så kallade 3:12-reglerna under socialdemokratisk regering 2006.
Skatterna har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Utgångspunkten behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd. I reformdiskussioner måste innehållet vara i fokus och viktigare än formen.
Som framhållits tidigare behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
Skatt på ägande hotar tillväxten
”Pengar i ett företag är inte fria konsumtionsmedel. De finansierar investeringar, utgör buffert och bär företagandets risk”, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen, i ett blogginlägg och i en replik på DN debatt.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
