Ökade skatteintäkter och fallande skattetryck
I Sverige har skatteintäkterna ökat med drygt 500 miljarder kr från år 2000 till 2016, realt dvs. justerat för inflationen. Samtidigt har skattetrycket minskat från nära 49 procent till strax under 44 procent. Även räknat per capita har skatteintäkterna ökat rejält under denna period. För hela befolkningen rör det sig om en ökning med 22 procent och sett till personer i arbetsför ålder (16-64) är ökningen något mer än 25 procent.
Under perioden har skattesänkningarna bland annat berört arbete samt kapital och företagande. De har skett under såväl regeringar ledda av såväl Socialdemokraterna som Alliansen.
Bland de större förändringarna finns den så kallade kompensationen för pensionsavgift, som i realiteten var omfattande skattesänkningar på arbete och genomfördes i flera steg under socialdemokratiskt ledda regeringar. Liknande skattelättnader följdes upp med jobbskatteavdraget, som också infördes stegvis, under alliansledda regeringar. Skatten på arbete har också sänkts genom att systemen för ROT och RUT introducerats i olika omgångar.
Inom kapitalbeskattningen slopades arv- och gåvoskatterna 2004 av en enig riksdag (inklusive Vänsterpartiet) och förmögenhetsskatten togs bort 2007, då Sverige var nästan ensamt om att ha skatten kvar i hela EU. Bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och för mindre ägarledda företag inleddes en reformperiod med den första och största förändringen av de så kallade 3:12-reglerna under socialdemokratisk regering 2006.
Skatterna har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Utgångspunkten behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd. I reformdiskussioner måste innehållet vara i fokus och viktigare än formen.
Som framhållits tidigare behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
