Om inkomstklyftor och skatteklyftor
LO gör årligen en jämförelse mellan genomsnittsinkomsten för vd:arna i de femtio största börsnoterade bolagen och medianlönen för en arbetare. Den senaste rapporten (med statistik från SCB) säger att medianen för en arbetarlön är 309 000 kr per år. LO jämför denna lön med den genomsnittliga lönen för vd i de 50 största börsbolagen i Sverige, som är 15,5 miljoner kronor. Detta är dock inte en representativ jämförelse. Medianlönen för en svensk vd är 81 000 kronor per månad. LO har valt att jämföra arbetarlöner med de allra högst värderade börsbolagens chefer för att kunna presentera spektakulära siffror och få medialt utrymme.
Även om LO-jämförelsen inte säger någonting om en normal vd-lön i Sverige så kan vi ändå räkna på vad höga löner inbringar i skatt, och vad de kan användas till.
Grunden för inkomstbeskattningen av privatpersoner i Sverige är kommunalskatten. I genomsnitt ligger den på 32 kr per intjänad hundralapp år 2017. Men tack vare grundavdraget och jobbskatteavdraget blir den genomsnittliga inkomstskatten lägre än så vid en lön på 309 000 kr. Vid 309 000 i lön och med hänsyn till avdragen blir inkomstskatten drygt 70 000 kr, vilket är motsvarar en genomsnittlig skatt på drygt 22 procent.
Utöver kommunalskatten betalar arbetsgivare också in en summa motsvarande 31,42 procent av lönen i arbetsgivaravgift. Den ger delvis rätt till olika förmåner, och är därför inte bara skatt. Men nästan en tredjedel (den allmänna löneavgiften) är inte kopplade till någon förmån och är därmed en ren skatt. Denna summa uppgår till nästan 30 000 kr vid en lön på 309 000 kr. De andra två tredjedelarna ger förmåner som t.ex. pensionspoäng och sjukpenninggrundande inkomst (SGI), upp till taken. En lön på 309 000 kr inbringar därmed drygt 100 000 kr i skatt per år (70 000 + 30 000).
Hur ser då motsvarade ut för en lön på 15,5 miljoner kronor? För inkomster över ca 640 000 kr per år utgår 25 procent i statlig inkomstskatt ovanpå kommunalskatten. Jag räknar försiktigt och antar att många höginkomsttagare bor i kommuner med lägre skatt än snittet, säg 30 procent. En person med en lön på 15,5 miljoner kr betalar därmed in 13,3 miljoner kr per år i statlig och kommunal inkomstskatt samt arbetsgivaravgift. Om vi räknar med att förmånstaken i snitt är 400 000 kr blir de förmånsgivande avgifterna under taken 87 000 kr, vilka ska räknas bort från 13,3 miljoner för att få den ”rena” skatten. Resultatet blir 13,2 miljoner kr i total skatt.
Vid en lön på 15,5 miljoner betalar man alltså över 13 miljoner kronor i skatt! Varje år.
Vd-lönerna i Sveriges 50 största bolag är i snitt är 50 gånger högre än arbetarlönen. Men en vd med en sådan lön betalar 130 gånger mer i skatt. Det tar alltså 130 år för en arbetare att betala in lika mycket skatt som en börs-vd betalar på ett år!
Den stora skatteklyftan förklaras givetvis av att Sverige har ett starkt progressivt skattesystem med världens högsta marginalskatter. Den högsta skattesatsen tas dessutom ut redan vid relativt vanliga inkomster.
Summerar vi skatteinbetalningarna för de 50 största börsbolagens vd:s inkomster blir de 660 miljoner kronor. Det räcker till 52 000 barnbidrag. Det är barnbidrag för en halv årskull barn varje år. Så kan också inkomstklyftor illustreras.
Om man av detta drar slutsatsen att ännu högre skatter ger ännu mer skatteintäkter så har fel. Högre skatter på höga inkomster i Sverige skulle minska skatteintäkterna. Lägre marginalskatter skulle däremot öka skatteintäkterna. Detta eftersom människor anpassar sig och arbetar mer och anstränger sig mer om det lönar sig bättre. Forskningen är tydlig på den punkten. Om detta kommer jag att återkomma till i senare inlägg.
SKRIVET AVJohan Lidefelt
