Orimligt att företagen ska betala in moms på kundförluster

Trots att momsen är en konsumtionsskatt som endast ska belasta slutkonsumenten uppstår tyvärr situationer där istället företagen får betala skatten. Detta står i direkt strid med momsens syfte. Ett exempel är hanteringen av kundförluster. Rimligtvis borde nämligen ett företag som inte får betalt för en faktura inte heller tvingas betala in moms till staten – men så tillämpas inte reglerna.

För att få minska den moms som ska betalas till staten krävs i praktiken att företaget kan visa att kunden är försatt i konkurs. I många fall är detta inte möjligt att göra. Det beror på att kostnaden för att försöka driva in skulden överstiger beloppet som kunden ska betala. Framförallt uppstår problemet när det handlar om mindre fordringar så som olika former av abonnemang eller fakturaköp över internet. Det medför att ett företag måste betala in moms till staten som företaget inte fått in från kunden. Företaget lider därmed inte bara ekonomisk skada av den uteblivna betalningen, utan påtvingas därutöver även kostnaden för någon annans skatt. På så sätt överförs kreditrisken för momsen från staten till näringslivet. Detta trots att det finns regler som säger att om betalning inflyter för en fordran som tidigare har satts ned ska beloppet på nytt tas upp till beskattning. Dagens tillämpning är inte bara orättvis och i strid med momsens syften och ändamål utan hämmar tillväxten.

Svenskt Näringsliv har därför tidigare idag lämnat in en hemställan med förslag på en enkel lösning för att åtgärda problemet.

Vi föreslår att beskattningsunderlaget ska få sättas ned redan vid en befarad kundförlust. Dessutom föreslår vi att en schablonregel införs för fordringar som understiger 2 procent av prisbasbeloppet (930 kr för 2019) och har varit förfallna i minst 60 dagar. För sådana fordringar bör någon individuell prövning inte krävas för att beskattningsunderlaget ska få minskas.

I år är det 50 år sedan momsen infördes. I förarbetena (prop. 1968:100) diskuterades det om näringslivet skulle få ersättning för jobbet som uppbördsmän åt staten. För arbetet med den allmänna varuskatten, som var föregångaren till momsen, fick de skattskyldiga viss ersättning för sina kostnader. Efter 50 år konstaterar vi tyvärr att statens syn på företagens arbete med att uppbära momsen har förändrats. Företagens arbete tycks inte längre värderas lika högt och bemöts till och med stundtals med en närmast företagarfientlig attityd.

Att företag inte ska behöva betala in moms till staten förrän den har betalats av kunden borde självklart vara en naturlig del av momssystemet.