Ras från tvåa till elva – men Sveriges momstapp alltjämt litet
I dagarna presenterade EU-kommissionen sin årliga undersökning av momstappet (VAT-gap). Sverige går tillsammans med Danmark marginellt i motsatt riktning mot det övergripande resultatet där det svenska momstappet ökar med 0,2 procentenheter från 3,6 till 3,8 procent mellan 2020 och 2021. Fallet från andra till elfte plats beror därmed inte på någon stor förändring i det svenska momstappet, snarare på att andra länder blir allt bättre i sin förmåga att få in momsintäkter till staten. De länder som förbättrade sina momstapp allra mest från 2020 till 2021 var Italien (-10,7), Cypern (-9,2) och Polen (-7,8).
Från föregående år passerar därmed nio länder Sverige. Trenden för det totala momstappet, som består av förlorade intäkter på grund av bedrägerier, insolvens, ineffektiv administration, konkurser och legal skatteoptimering, går alltså tydligt neråt i hela unionen. Mellan 2020 och 2021 sker en reducering från 99 till 61 miljarder euro och mellan 2017 och 2021 har tappet minskat med 85 miljarder euro. Den senaste mätningen beräknar momstappet till 5,3 procent av den totala teoretiska momsintäkten. Medianen förskjuts neråt från 7,3 till 4,9 procent. Det är glädjande.
Det svenska momstappet beskrivs fortsatt av kommissionen som exceptionellt stabilt och prognosen för nästa års mätning talar för att det kommer att fortsätta på den vägen. Svenskt Näringsliv anser att en del av momstappet hör samman med hög regelbörda och komplexitet. För att Sverige åter ska sänka momstappet och röra oss tillbaka mot topplaceringarna måste momsregelverket breddas, moderniseras och förenklas. Ett enklare regelverk leder till mindre administrativ ineffektivitet, mindre insolvens och sannolikt mindre bedrägerier. Dessutom är det en förutsättning för att digitala fakturerings- och rapporteringsfunktioner enklare ska kunna implementeras. Det är en förutsättning för att det ska vara lätt att göra rätt.
Skattefrågor till Oliver Rosengren
Podden Skattefrågan har talat med den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren från Kronoberg. Oliver är medlem av Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp och har varit med och tagit fram handlingsprogrammet Ett Sverige med möjligheter för alla inför valet. I podden berättar han om prioritera...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skadligt med skatt baserad på gissningar
En av anledningarna att förmögenhetsskatt är en så skadlig skatt är att skattebasen är svår att fastställa. Särskilt svårt är det värdera nya företag som kanske aldrig ens kommer att lyckas. Torun Nilsson skriver klokt i sin nya bok Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige att ”…ska...
- Anders Ydstedt
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt
En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
- Anders Ydstedt
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...