Reformutrymmet bestämt – nu återstår det viktiga
Regeringen presenterade idag reformutrymmet för nästa budget: 80 miljarder kronor. Detta var goda nyheter för alla som menar att det nu är läge att satsa offensivt och ta tag i reformer som på allvar kan ta oss ur lågkonjunkturen. Ett utrymme av den storleksordningen skapar möjligheter för strukturreformer som långsiktigt kan stärka tillväxten i svensk ekonomi. På sikt är det avgörande för hushåll, företag och statsfinanser. Utan växande skattebaser urholkas skatteintäkterna.
Så hur bör reformutrymmet användas? På skatteområdet har förslag om 12 miljarder kronor redan remitterats. Vissa av dessa är angelägna, inte minst sänkningen av bolagsskatten. Dock är lättnaden svag, endast 0,6 procentenheter. Med det nu föreslagna reformutrymmet bör ambitionsnivån höjas om Sverige på allvar ska stärka sin attraktionskraft för investeringar. Att fler investeringar blir lönsamma och hamnar i Sverige gynnar oss alla.
Utöver investeringar finns det också ett behov av att stimulera arbete, till exempel genom sänkt statlig inkomstskatt och lägre arbetsgivaravgift för unga. Sådana reformer ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och bidrar därmed till ett ökat välstånd. Men paletten av bra förslag är egentligen ännu bredare än så. Arbetet med att förbättra regelverket för de fåmansföretag som är så viktiga för jobbtillväxten måste fortsätta. Många moms- och punktskatteregler är i stort behov av förbättring och rättssäkerheten på skatteområdet behöver stärkas. Flera av de förslag som hittills lagts är i många avseenden bra, men ambitionsnivån är för låg. Ytterligare förbättringar är angelägna, inte minst för företagare som tar stora risker och som kämpar med otydliga och krångliga regelverk.
Även det pågående utredningsarbetet för att stärka Sveriges attraktionskraft för forskning och utveckling (FoU) är högprioriterat. Här är konkurrensen internationellt stenhård och reformer nödvändiga. För mer information om prioriterade åtgärder, se Svenskt Näringslivs Tillväxtagenda 2035.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
