Reformutrymmet bestämt – nu återstår det viktiga

Regeringen presenterade idag reformutrymmet för nästa budget: 80 miljarder kronor. Detta var goda nyheter för alla som menar att det nu är läge att satsa offensivt och ta tag i reformer som på allvar kan ta oss ur lågkonjunkturen. Ett utrymme av den storleksordningen skapar möjligheter för strukturreformer som långsiktigt kan stärka tillväxten i svensk ekonomi. På sikt är det avgörande för hushåll, företag och statsfinanser. Utan växande skattebaser urholkas skatteintäkterna.

Så hur bör reformutrymmet användas? På skatteområdet har förslag om 12 miljarder kronor redan remitterats. Vissa av dessa är angelägna, inte minst sänkningen av bolagsskatten. Dock är lättnaden svag, endast 0,6 procentenheter. Med det nu föreslagna reformutrymmet bör ambitionsnivån höjas om Sverige på allvar ska stärka sin attraktionskraft för investeringar. Att fler investeringar blir lönsamma och hamnar i Sverige gynnar oss alla.

Utöver investeringar finns det också ett behov av att stimulera arbete, till exempel genom sänkt statlig inkomstskatt och lägre arbetsgivaravgift för unga. Sådana reformer ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och bidrar därmed till ett ökat välstånd. Men paletten av bra förslag är egentligen ännu bredare än så. Arbetet med att förbättra regelverket för de fåmansföretag som är så viktiga för jobbtillväxten måste fortsätta. Många moms- och punktskatteregler är i stort behov av förbättring och rättssäkerheten på skatteområdet behöver stärkas. Flera av de förslag som hittills lagts är i många avseenden bra, men ambitionsnivån är för låg. Ytterligare förbättringar är angelägna, inte minst för företagare som tar stora risker och som kämpar med otydliga och krångliga regelverk.

Även det pågående utredningsarbetet för att stärka Sveriges attraktionskraft för forskning och utveckling (FoU) är högprioriterat. Här är konkurrensen internationellt stenhård och reformer nödvändiga. För mer information om prioriterade åtgärder, se Svenskt Näringslivs Tillväxtagenda 2035.