RUT-avdraget fungerar och bör byggas ut

Förra fredagen föreslog en statlig utredning fler tjänster och högre tak i RUT-avdraget. Utredningen (SOU 2020:5), där jag medverkade som expert från Svenskt Näringsliv, föreslår att taket för den maximala skattereduktionen för RUT-tjänster höjs till 75 000 kronor.

De nya tjänster som föreslås är enklare tillsyn av bostäder inklusive fritidshus, tvätt vid tvättinrättningar (och tillhörande transporter), transport av bohag för återanvändning samt möblering och montering av möbler i bostaden. Förslagen följer av innehållet i januariöverenskommelsen och berör inte ROT, som kommer att ha kvar sitt nuvarande tak på 50 000 kronor.

RUT-avdraget minskar skatterna på vissa tjänster som människor ofta kan utföra själva på sin fritid. Skatterna på arbete är så höga i Sverige vilket hämmar arbetsutbudet och generella sänkningar behövs. Den totala skattebördan på aktuella RUT-tjänster är inte sällan så stor att tjänsterna inte bär sig på en vit marknad, de blir helt enkelt för dyra för de allra flesta. Genom att minska denna skattebörda kan företagen och tjänsterna bära sig och efterfrågas på en vit marknad och därmed bidra till att vita jobb skapas. En färsk genomgång av myndigheten Tillväxtanalys visar att RUT-företagen växer mer och anställer fler jämfört med andra företag. Tillväxten i antalet anställda och företagare inom RUT har varit tre gånger så hög inom RUT-sektorn som i jämförbara företag utanför RUT. Detta visar att skattebördan på arbete tidigare försvårade för dessa typer av företag och jobb att växa.

Svenskt Näringsliv är positivt till utvidgningen av RUT till de nya tjänsterna, eftersom även dessa tjänster har potential att efterfrågas vitt i större utsträckning och därmed skapa möjligheter för fler att få en inkomst och fler företag att startas. RUT-avdraget har visat sig bidra till att minska de skadliga effekterna av höga skatter på arbete i vissa sektorer, vilket också utvecklingen inom branschen visar.

Jag har tillsammans med Evelina Kogsta (expert i utredningen från Almega) skrivit ett särskilt yttrande till utredningen, där vi ställer oss kritiska till finansieringsförslaget att höja flygskatten. I första hand bör finansiering sökas bland de omfattande utgifterna i statsbudgeten, och först i andra hand bör skatter övervägas. Flygskatten är tyvärr en dåligt utformad miljöskatt, som inte beskattar utsläppen i sig utan straffar själva resandet (ingen skillnad görs mellan bra eller dåliga bränslen och inte heller mellan gammal eller modern teknik). Skattebaser ska vara breda, då kan skattesatserna hållas låga. På så sätt minskar den skada (snedvridningar) som skatterna orsakar på samhällsekonomin genom att de gör vissa arbeten och investeringar olönsamma.

SKRIVET AVJohan Lidefelt