Sagan om Pomperipossa – alltjämt relevant
Idag den 10 mars är det exakt 45 år sedan Astrid Lindgren publicerade Pomperipossa i Monismanien. I denna satiriska saga avslöjade Astrid Lindgren att hon upptäckt att hon som egenföretagare betalade 102 procent i marginalskatt 1976. Ju mer hon tjänade desto högre skatt.
Den höga marginalskatten för egenföretagare var ett resultat av Hagauppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet 1975 där inkomstskatten sänktes på låga löner samtidigt som arbetsgivaravgifterna höjdes.
Inledningsvis svarade finansminister Gunnar Sträng att det inte fanns något som heter marginalskatt. I kammaren sa Sträng att ”Berätta sagor kan fru Lindgren, men räkna kan hon inte.”. Astrid Lindgren stal repliken och svarade: ”Att berätta sagor har Sträng alltid varit duktig på, men räkna har han inte lärt sig, det vore bättre om vi bytte jobb.”
Under 1970-talet kunde marginalskatten på arbete nå upp till 90 procent. Först 1981 sänktes marginalskatten samtidigt som förmånliga avdragsmöjligheter för lån på bostad begränsades. 1991 sänktes marginalskatten ytterligare till maximalt 50 procent (exklusive arbetsgivaravgifter) i samband med ”århundradets skattereform” men bara ett par år senare infördes en tillfällig värnskatt på ytterligare fem procentenheter. Det var först förra året som värnskatten avskaffades men Sverige har fortfarande en hög marginalskatt i jämförelse med andra länder. Den högsta svenska marginalskatten som är 55,5 procent* (exklusive arbetsgivaravgifter), innebär bland annat att ett företag som ska kompensera en medarbetare som flyttar från Lettland till Sverige för svenska skatter och minskad köpkraft måste betala 66 000 kronor i månaden. Sannolikt är tyvärr inte den sista sagan om svenska marginalskatter skriven än.
*genomsnittlig kommunalskatt och begravningsavgift 32,5 procent + statlig skatt 20 procent + avtrappad jobbskatteavdrag 3 procent.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Tara Muinafshar
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen
Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
- Katarina Bartels