Sagan om Pomperipossa – alltjämt relevant
Idag den 10 mars är det exakt 45 år sedan Astrid Lindgren publicerade Pomperipossa i Monismanien. I denna satiriska saga avslöjade Astrid Lindgren att hon upptäckt att hon som egenföretagare betalade 102 procent i marginalskatt 1976. Ju mer hon tjänade desto högre skatt.
Den höga marginalskatten för egenföretagare var ett resultat av Hagauppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet 1975 där inkomstskatten sänktes på låga löner samtidigt som arbetsgivaravgifterna höjdes.
Inledningsvis svarade finansminister Gunnar Sträng att det inte fanns något som heter marginalskatt. I kammaren sa Sträng att ”Berätta sagor kan fru Lindgren, men räkna kan hon inte.”. Astrid Lindgren stal repliken och svarade: ”Att berätta sagor har Sträng alltid varit duktig på, men räkna har han inte lärt sig, det vore bättre om vi bytte jobb.”
Under 1970-talet kunde marginalskatten på arbete nå upp till 90 procent. Först 1981 sänktes marginalskatten samtidigt som förmånliga avdragsmöjligheter för lån på bostad begränsades. 1991 sänktes marginalskatten ytterligare till maximalt 50 procent (exklusive arbetsgivaravgifter) i samband med ”århundradets skattereform” men bara ett par år senare infördes en tillfällig värnskatt på ytterligare fem procentenheter. Det var först förra året som värnskatten avskaffades men Sverige har fortfarande en hög marginalskatt i jämförelse med andra länder. Den högsta svenska marginalskatten som är 55,5 procent* (exklusive arbetsgivaravgifter), innebär bland annat att ett företag som ska kompensera en medarbetare som flyttar från Lettland till Sverige för svenska skatter och minskad köpkraft måste betala 66 000 kronor i månaden. Sannolikt är tyvärr inte den sista sagan om svenska marginalskatter skriven än.
*genomsnittlig kommunalskatt och begravningsavgift 32,5 procent + statlig skatt 20 procent + avtrappad jobbskatteavdrag 3 procent.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
