Sänkt marginalskatt och många andra skatteförslag på remiss

Idag har Finansdepartementet sänt ut tio skatteförslag på remiss. De omfattar skatter på såväl arbete som kapital samt flera punktskatter. Vissa förslag är tidsbegränsade medan andra är tänkt att gälla permanent. Sammantaget uppgår förslagen till cirka 20 miljarder kr sänkt skatt och 1,25 miljarder kr skattehöjningar, med lite olika tidshorisont.

I media har förslagen presenterats och kommenterats av regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna. Man är noggrann med att framhålla att dessa förslag är ett första steg i en beredningsprocess. I en debattartikel i Aftonbladet skriver man att ”[d]en exakta utformningen samt omfattningen av förslag, i den mån det finns ekonomiskt utrymme för att genomföra dem, blir en fråga för förhandlingarna inför budgetpropositionen.” Finansministern kommenterar också i Dagens Nyheter att ”om det blir i höstens budget eller nästa år får vi återkomma till” och syftar då speciellt på skattesänkningar på arbete, som Moderaterna prioriterar.

Skatten på arbete sänks främst genom förändringar av jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag för pensionärer. Förslagen är kalibrerade att omfatta drygt 10 miljarder kr. Summan kan justeras beroende på hur det går i budgetförhandlingarna med övriga partier. ”Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv” förklarar finansministern i Dagens Nyheter.

Särskilt glädjande är att regeringen valt att åtgärda den allra högsta marginalskatten, som har mycket negativ effekt för ekonomin. Den senaste forskningen, som refereras i PM:n, visar skattesänkningen har en självfinansieringsgrad på runt 100 procent. Med andra ord betyder detta att man tar bort en skatt som varit så hämmande att den i slutänden inte inbringat några intäkter till det offentliga.

Den så kallade expertskatten, som under vissa förutsättningar ger utländska experter lägre skatt, ska utvidgas till att kunna gälla upp till 7 år i stället för som idag 5 år. Det är positivt för kompetensförsörjningen och tidsperioden gör Sverige jämbördigt med Danmark. Fortfarande finns dock andra delar i det svenska regelverket som behöver förbättras.

Ytterligare förslag finns också om skatterna på arbete. Tekniska förändringar ska ske för arbetsgivaravgiften och den nedsättning som funnits för 15-18-åringar föreslås slopas. Den senare åtgärden innebär visserligen en viss förenkling men orsakar samtidigt minskad efterfrågan på arbetskraft och därmed lägre sysselsättning i åldersgruppen. Regeringen för ett resonemang om att unga generellt sett inte bedöms vara en svag grupp på arbetsmarknaden, men förslaget är ändå särskilt problematiskt i ett svagt och osäkert konjunkturläge.

För punktskatterna på bränslen och el föreslås att pausa uppräkningen som sker med konsumentprisindex och i vissa fall även med tillägg av 2 ytterligare procentenheter. För bensin och diesel ska pausen gälla 2024 och 2025 och för el ska den gälla under 2024. Sammantaget motsvarar dessa skattesänkningar knappt 9 miljarder kr. Överindexeringen genom den extra uppräkningen av vissa punktskatter utöver konsumentprisindex har fått kritik under lång tid och pausen är välkommen, även om ett permanent slopande hade varit att föredra.

Även andra punktskatter föreslås ändras. Den hårt kritiserade skatten på plastbärkassar sänks, vilket enligt Finansdepartementets beräkningar motsvarar en halv miljard kronor. Skatten infördes med miljömotiv men fungerade i praktiken dåligt och hade snarare mest fiskala egenskaper, därför vore det hög tid att den nu försvann helt. I sammanhanget mer marginella förändringar föreslås även av skatterna på naturgrus respektive avfall. De offentligfinansiella effekterna beräknas till 0,01 miljarder kr. Bland förändringarna märks att dessa skatter framöver befrias från ovan nämnda överindexering, vilket är positivt.

Bland de tio remitterade förslagen finns också höjt schablonbelopp för den som bland annat hyr ut privatbostad. Åtgärden innebär en förenkling av regelverket och underlättar för fler att hitta bostad vilket kan ha positiva effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Ett förslag finns också om höjd jämförelseränta för den som har förmånliga lån från sin arbetsgivare. Enligt Finansdepartementet kan förslaget få olika effekt för olika individer men innebär i genomsnitt en viss skatteskärpning. I termer av offentligfinansiella effekter motsvarar vart och ett av förslagen drygt 0,2 miljarder kr.

Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har även aviserat att parallellt med dessa remitteringar pågår också ett arbete med att säkra ytterligare finansiering för det sammantagna reformbehovet inför kommande budgetpropositioner. Remisstiderna löper ut vid lite olika tider i sommar, den första 28 juni och den sista 7 augusti. Vi kommer nu att analysera förslagen närmare och fortsätta att noga bevaka utvecklingen.