Skadliga skatteförslag trots värdefulla insikter

Åsa Hansson skriver i DN 1 juni om en ny skatterapport från SNS. Bland rapportens reformförslag sätts stor tilltro till bolagsskatten, även om förslagens utformning på området är svävande och konkretion om detaljer saknas.

Möjligheterna att via bolagsbeskattningen kompensera Sveriges nuvarande hårda beskattning inom andra fält krymper emellertid alltmer. EU-ländernas finansministrar har förhandlat intensivt om ett direktiv om minimiskatt för företag. Direktivet kommer att lägga ett golv vid minst 15 procent bolagsskatt och så som det är utformat skulle detta redan idag kunna orsaka problem för svenska bolag.

Trovärdiga medieuppgifter pekar nu på att Polen, som hittills blockerat direktivförslaget, kommer att beviljas stora belopp ur EU:s återhämtningsfond. En bedömning kan därmed vara att Polen kommer att släppa fram direktivet inom kort.

Direktivet, tillsammans med andra internationella överenskommelser, minskar frihetsgraderna för oss som enskilt land att fritt formulera egna bolagsskatteregler. Istället blir det viktigare att använda andra regelverk inom skatteområdet för att värna och vässa vår konkurrenskraft och möjligheterna till växande skattebaser.

Visserligen visar Hansson värdefulla insikter om konkurrenskraftens betydelse. På ett välkommet sätt lyfts också betydelsen av breddad momsbas.

På kapitalskatteområdet har tyvärr SNS-rapporten specifika förslag som går stick i stäv med vad som behövs. Trots att kapital är en mobil skattebas och att Sverige redan i utgångsläget har höga ägarskatter i förhållande till omvärlden läggs förslag som skulle försämra konkurrenskraften för det svenska skattesystemet. Åtskilliga företagare skulle få höjd skattesats och försämrade förenklingsregler.

För skatten på arbete föreslår SNS-rapporten några varianter som innebär ingen, eller endast marginell, sänkning av den högsta marginalskatten. Den skulle alltså bli kvar kring 50 procent vilket vore klart högre än i många konkurrentländer. Inte heller dessa förslag svarar alltså inte tillräckligt upp mot ambitionen att göra det svenska skattesystemet konkurrenskraftigt.

Skattereglerna behöver stödja den nödvändiga klimatomställningen och främja investeringar i nya affärsmodeller och tekniker. Coronaepidemin och Ukrainakriget är viktiga omvärldsförändringar. Som liten öppen exportekonomi måste vi vårda villkoren för entreprenörskap, investeringar och jobb och inte riskera att hämma detta via ovarsamma skatteförslag.

För att vässa det svenska skattesystemets konkurrenskraft behövs noggrann omvärldsbevakning och hög beredskap för anpassningar. Denna nödvändiga strategi försvåras om den begränsas av att allt skulle behöva ske i en enda stor skattereform.

Anpassningar av regelverken för att uppnå ökad effektivitet begränsas av vad framkomligheten för politiska förhandlingar och kompromisser medger. Även därför behövs ett pragmatiskt tillvägagångssätt med flera mindre reformer. Skattesystemet behöver utformas med konkurrenskraft som ledstjärna för att det svenska välståndet ska kunna fortsätta och utvecklas.

Repliken är tidigare publicerad i DN