Skatter i Tidöavtalet och regeringsförklaringen

Skatterna finns med i flera delar av den nya regeringens programförklaringar. Det rör sig huvudsakligen om mer övergripande formuleringar om inriktning och i något fall även kvantifierade uppgifter men sällan några närmare tidsangivelser. Nedan följer några korta reflektioner, utan anspråk på fullständighet.

Det är välkommet att samarbetspartierna anser att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och att kompetensförsörjningen ska stärkas. Likaså att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd samt att man vill göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, utbilda sig och ta ökat ansvar på jobbet. Regeringsförklaringen lyfter fram att bidragsberoende behöver bytas mot egen försörjning och aviserar en stor bidragsreform under mandatperioden genom lägre skatt på framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Överlag är dessa skrivningar positiva för tillväxt, jobb och investeringar. Om något kunde man önska sig mer konkretion och tidplaner. Viktiga reformer bör ske så snabbt som möjligt.

I Tidöavtalet betonas att villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3.12-regelverket. Här kan man ta fasta på ordvalet förbättras, som gärna hade fått användas mer konsekvent istället för den diffusare formuleringen om ”förändringar”. Den enda rimliga tolkningen är ändå att det inte på några villkor är aktuellt med höjd kapitalskattesats, som den förra regeringen ibland gav uttryck för.

Sänkt skatt på sparande utlovas, vilket är bra för kapitalförsörjning och för att uppmuntra en sund sparkultur. Specifikt anges att ISK-sparande upp till 300 000 kr kommer att bli skattefritt. Det blir intressant att följa den fortsatta beredningen av detta löfte och huruvida fler förbättringar kan komma, exempelvis möjligheter att inkludera fler tillgångsslag.

De intensiva diskussioner som pågår i energifrågan återspeglas i de båda dokumenten. Tydliga målsättningar anges om lägre drivmedelspriser samt lägre priser på el, men några explicita kopplingar till punktskatter görs inte. Istället ges ett löfte om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024. Kraftvärme ska få bättre förutsättningar genom att se över vissa skatter, inklusive avfallsförbränningsskatten som ju av allt att döma kommer att avskaffas från årsskiftet.

Förenklingsfrågorna får utrymme bland mycket annat och lägre administrativa kostnader för företagen ställs i utsikt. Skatteverket ska vidare få utökade befogenheter, i första hand i frågor som rör folkbokföring.

Den nya regeringen med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna etablerar nu arbetssätt som delvis är nya för svensk politik och tämligen utförliga beskrivningar av hur detta ska gå till finns i Tidöavtalet. Det återstår dock att se hur detta kommer att implementeras i praktiken. I dessa konstellationer gör man klokt i att även ta fasta på näringslivets perspektiv, inklusive kommentarer, förslag och analyser som lyfts fram här sedan tidigare. Vi står beredda att bidra i det fortsatta arbetet med att utveckla skattesystemet för att öka effektiviteten och förbättra förutsättningarna för stärkt konkurrenskraft.