Stora fakturaförändringar riskerar flyga under radarn
Den stora EU-reformen med krav på e-fakturering och digital rapportering, VAT in the digital age, VIDA, kommer innebära genomgripande förändringar för det svenska näringslivet. Det finns dock en risk att dessa förändringar flyger under radarn som en momsfråga eller hamnar mellan stolarna. Många av våra medlemsföretag lyfter att e-fakturan inte är ett ansvar för skatt utan är en generell fråga som återfinns centralt i ett företag. Effekterna av reformen kommer att få en bred påverkan på all fakturering, systemmiljöer, redovisning, andra skatter och säkerhetsområdet mm.

Förändringarna är gjorda i EU:s mervärdesskattedirektiv och består av tre pelare. Här tas förändringarna upp som återfinns i delen om Digital Reporting Requirements, DRR och som innebär ett krav på e-fakturering och digital rapportering till Skatteverket.
Med syfte att motverka momsbedrägerier, harmonisera, modernisera samt förenkla för företagen har medlemsländerna inom EU kommit överens om en stor e-fakturareform som kommer att påverka all fakturering och skatterapportering. Reglerna ska vara införda den 1 juli 2030 men flera länder har redan genomfört förändringar eller håller på att anpassa sina nationella regler. Även om 2030 kan kännas långt bort kommer de nya reglerna medföra omfattande systemförändringar som kräver både pengar, personal med olika kompetens och lång framförhållning.
Förändringarna i reformen innebär bland annat följande.
· En e-faktura och digital rapportering av vissa uppgifter kommer att krävas avseende gränsöverskridande momspliktiga transaktioner.
· Medlemsländerna får kräva e-faktura och digital rapportering även vid nationella transaktioner.
· E-fakturan ska utfärdas senast 10 dagar efter en transaktion.
· Medlemsländerna får förbjuda en samlingsfaktura inom bedrägerikänsliga sektorer.
· Medlemsländerna får kräva en e-faktura för att kunna göra momsavdrag.
· Dagens 15 innehållskrav utökas med bl.a. bankkontonummer.
· Den periodiska sammanställningen ersätts med krav på digital rapportering.
· Digital rapportering ska ske av vissa gränsöverskridande leveranser, överföringar, tillhandahållande av tjänster, gemenskapsinterna förvärv av varor, andra förvärv av varor och tjänster.
· E-fakturan ska överensstämma med EU-standarden eller liknande. Revidering av EU-standarden pågår och en uppdatering väntas i september.
Bland momsexperter hos företag, rådgivare, Skatteverket och departement är ViDA och DRR känt men i övrigt diskuteras denna jättereform inte alls vilket är mycket oroande. Nu när reformen ska implementeras i svensk lag finns en mängd valmöjligheter och komplexa frågor som kräver olika typer av kunskap alltifrån IT/ERP-system, företagande, affärsmodeller, redovisning och juridik.
Målet att omvandla dagens faktura till en e-faktura är i sig inte kontroversiellt. Om fiskala intressen däremot bortser ifrån företagens verklighet, att de säljer varor och tjänster samt att fakturan är ett kommersiellt dokument, kommer vi få stora problem och inte minst betydande kostnader. EU:s vision om en hållbar tillväxt och konkurrenskraft för företagen måste vara vägledande i detta arbete. Detta är extra viktigt för Sverige som ligger i botten på EU:s tillväxtliga.
För att säkerställa att övergången och implementeringen blir så bra som möjlig har Näringslivets skattedelegation, NSD, i en skrivelse, bett regeringen att snarast tillsätta en offentlig utredning med experter från ett brett spektrum av det svenska näringslivet som följer hela implementeringen från 2025 till och med 2030. NSD väntar på regeringens svar. Vi välkomnar även den fortsatta samverkan som Skatteverket tagit initiativet till.
I syfte att få en första överblick över förändringarna för våra medlemsföretag, för egen del och för andra, har vi utformat ett bildspel. Detta arbetsdokument är tänkt att bredda diskussionen, identifiera de viktigaste frågorna och vilka förutsättningar som behövs för att säkerställa att de utlovade positiva effekterna av reformen kan infrias samtidigt som negativa kostnadsdrivande effekter kan undvikas.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...