Svenskar underskattar arbetsgivaravgiften
Efter kommunalskatten är arbetsgivaravgiften vår största skatt. I år väntas den dra in ca 700 miljarder kronor. Till skillnad från kommunalskatten redovisas den dock inte i våra självdeklarationer och framgår oftast inte heller av våra lönebesked.
Mot bakgrund av dess dolda natur är det relevant pejla allmänhetens kunskaper i frågan. Just detta gjordes i en undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv kring årsskiftet, där respondenterna fick ange hur hög arbetsgivaravgiften är i normalfallet.
Svaren kan brytas ner på olika grupper, bl.a. efter sysselsättningsstatus. Föga förvånande visar en sådan indelning att företagare är den grupp som har bäst koll. I genomsnitt uppgick deras svar till 31,8 procent, vilket ligger mycket nära den faktiska skattesatsen på 31,42 procent.
Övriga grupper tenderade att underskatta skattesatsen. Mest påtagligt var detta bland förvärvsarbetande, dvs. de vars löner faktiskt belastas av arbetsgivaravgiften, där underskattningen uppgick till drygt 5 procentenheter.
Sett till samtliga respondenter hamnade det genomsnittliga svaret på 27,1 procent – en underskattning med drygt fyra procentenheter. Översatt till skatteintäkter motsvarar det över 90 miljarder kronor. Vidare kan man konstatera att nästan hälften (46 procent) underskattade arbetsgivaravgiften med mer än fem procentenheter. Endast 17 procent överskattade med lika stor felmarginal.
Även om man inte kan förvänta sig att allmänheten ska ha järnkoll på varenda skattesats är det lite illavarslande att samtliga grupper utom företagare tenderar att underskatta vår näst största skatt. Någon snabb lösning på detta finns knappast, men att den konsekvent redovisas på lönebesked och i våra deklarationer vore ett bra första steg.
Här kan du läsa mer om hur enkelt (och gratis!) det är att öka skatternas synlighet.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
