Svenskar underskattar arbetsgivaravgiften
Efter kommunalskatten är arbetsgivaravgiften vår största skatt. I år väntas den dra in ca 700 miljarder kronor. Till skillnad från kommunalskatten redovisas den dock inte i våra självdeklarationer och framgår oftast inte heller av våra lönebesked.
Mot bakgrund av dess dolda natur är det relevant pejla allmänhetens kunskaper i frågan. Just detta gjordes i en undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv kring årsskiftet, där respondenterna fick ange hur hög arbetsgivaravgiften är i normalfallet.
Svaren kan brytas ner på olika grupper, bl.a. efter sysselsättningsstatus. Föga förvånande visar en sådan indelning att företagare är den grupp som har bäst koll. I genomsnitt uppgick deras svar till 31,8 procent, vilket ligger mycket nära den faktiska skattesatsen på 31,42 procent.
Övriga grupper tenderade att underskatta skattesatsen. Mest påtagligt var detta bland förvärvsarbetande, dvs. de vars löner faktiskt belastas av arbetsgivaravgiften, där underskattningen uppgick till drygt 5 procentenheter.
Sett till samtliga respondenter hamnade det genomsnittliga svaret på 27,1 procent – en underskattning med drygt fyra procentenheter. Översatt till skatteintäkter motsvarar det över 90 miljarder kronor. Vidare kan man konstatera att nästan hälften (46 procent) underskattade arbetsgivaravgiften med mer än fem procentenheter. Endast 17 procent överskattade med lika stor felmarginal.
Även om man inte kan förvänta sig att allmänheten ska ha järnkoll på varenda skattesats är det lite illavarslande att samtliga grupper utom företagare tenderar att underskatta vår näst största skatt. Någon snabb lösning på detta finns knappast, men att den konsekvent redovisas på lönebesked och i våra deklarationer vore ett bra första steg.
Här kan du läsa mer om hur enkelt (och gratis!) det är att öka skatternas synlighet.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Risk för danskt självmål med förlegad skatt
I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
- Anders Ydstedt
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...