Sverige och Danmark överens om reviderat Öresundsavtal
Öresundsavtalet reglerar vissa skattefrågor i syfte att förenkla för de som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. Enligt avtalet som undertecknades 2003 ska de som pendlar beskattas i arbetsgivarlandet om minst hälften av arbetet utförs där under varje tremånadersperiod. Under Covid-19 arbetade många pendlare hemifrån och i spåren av pandemin har intresset för distansarbete ökat markant. Detta har lett till betydande skattemässiga och administrativa utmaningar för pendlarna och för de företag i vilka de är anställda och röster har höjts med krav på att Öresundsavtalet revideras. Svenskt Näringsliv har tillsammans med den dansk-svenska samarbetsorganisationen Greater Copenhagen verkat för följande förändringar:
1. Att tremånadersregeln görs om till en årsregel
2. Att skatt för arbete ska redovisas och inbetalas i arbetsgivarlandet
3. Ett ömsesidigt erkännande av pensionsavgifter i det andra landet
4. Att offentligt och privat anställda ska omfattas av samma regler
Vid dagens pressbriefing mellan den svenska finansministern och den danske skatteministern framkom att parterna nått en överenskommelse gällande två av dessa punkter. I det reviderade avtalet som ministrarna hoppas ska kunna träda i kraft 2025 kommer tremånadersregeln ersättas av en årsregel och även omfatta offentliganställda.
Den globala arbetsmarknaden undergår en omvälvande förändring. Digitaliseringen har möjliggjort för att mycket av det arbete som tidigare utfördes på plats nu kan göras på distans. Alla initiativ att integrera och underlätta gränsöverskridande arbete är därför välkomna. Frågan om hur skattereglerna ska anpassas till denna nya verklighet diskuteras globalt. OECD har påbörjat ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för att tydliggöra när distansarbete kan leda till fast driftställe för det företag i vilken den anställde arbetar. Inom EU pågår liknande diskussioner och det Nordiska Ministerrådet har tagit initiativ till en övergripande skattemässig lösning för Norden.
Även om det hade varit önskvärt att parterna hade kunnat enas i fler frågor är dagens överenskommelse ändå ett steg i rätt riktning mot en mer integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen och kommer att innebära en klar förbättring för de som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
