Sverige tar ett steg mot ett mer konkurrenskraftigt FoU-klimat
Regeringens lagrådsremiss om skatteincitament för forskning och utveckling innehåller flera välkomna förslag rörande FoU-avdraget och expertskatten. För att förslagen ska få full effekt krävs dock att Skatteverkets och domstolarnas tillämpning präglas av ett mer näringslivsorienterat och dynamiskt synsätt.
En länge efterfrågad reform
Sedan FoU-avdraget introducerades 2014 har Svenskt Näringsliv konsekvent påpekat att regelverket inte fungerar som avsett.
Problemen har handlat om otydliga definitioner, orimligt höga krav på dokumentation och ett regelverk som inte speglar hur FoU-arbete faktiskt bedrivs i moderna företag. Mot den bakgrunden är det välkommet att regeringen nu lyssnar på dessa signaler och lägger fram ett reformpaket med substans.
Vad lagrådsremissen föreslår
Lagrådsremissen innehåller förslag på förändringar inom två centrala områden: FoU-avdraget och expertskattereglerna. Båda delarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
FoU-avdraget förenklas och ges bredare träffyta
Förslagen innebär att definitionerna av forskning och utveckling utvidgas och görs enklare att tillämpa. Det är en förändring som länge har efterfrågats av det svenska näringslivet. I dag är tolkningsmarginalerna snäva och bedömningarna rättsosäkra, vilket avskräcker många företag – inte minst små och medelstora – från att nyttja avdraget.
Därtill slopas kravet på att en arbetstagare måste arbeta minst 15 timmar per månad med FoU för att arbetsgivaren ska ha rätt till avdraget. Kravet har fungerat som ett onödigt tröskelkrav.
Skatteverket ges även möjlighet att inhämta yttrande från annan myndighet för att bedöma om ett visst arbete utgör forskning eller utveckling. Även om en sådan möjlighet är bra är det inte tillräckligt och ger inte den förutsebarhet som många företag efterfrågar. Vår förhoppning är att man inom ramen för den nyligen aviserade utredningen, Ökad förutsägbarhet på skatteområdet, på allvar analyserar möjligheten att låta frågan om FoU-avdrag omfattas av möjligheten till förhandsbesked.
Expertskatten moderniseras
Lagrådsremissen innehåller även förslag om förändringar i expertskatten. Den skattefria andelen av lönen för utländska experter och nyckelpersoner höjs från 25 till 30 procent och den nuvarande sjuårsperioden ska kunna delas upp över flera vistelser och mätas på månadsbasis. Kravet på att visa avsevärda svårigheter att rekrytera likvärdig kompetens i Sverige slopas, och svenska medborgare ges möjlighet att omfattas av regelverket.
Sammantaget innebär förslagen i lagrådsremissen att Sverige har större möjlighet att konkurrera mer effektivt om de talanger som driver FoU-intensiva verksamheter framåt, det är därför angeläget att förslagen fullföljs och genomförs snarast.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
