Sverige tar ett steg mot ett mer konkurrenskraftigt FoU-klimat
Regeringens lagrådsremiss om skatteincitament för forskning och utveckling innehåller flera välkomna förslag rörande FoU-avdraget och expertskatten. För att förslagen ska få full effekt krävs dock att Skatteverkets och domstolarnas tillämpning präglas av ett mer näringslivsorienterat och dynamiskt synsätt.
En länge efterfrågad reform
Sedan FoU-avdraget introducerades 2014 har Svenskt Näringsliv konsekvent påpekat att regelverket inte fungerar som avsett.
Problemen har handlat om otydliga definitioner, orimligt höga krav på dokumentation och ett regelverk som inte speglar hur FoU-arbete faktiskt bedrivs i moderna företag. Mot den bakgrunden är det välkommet att regeringen nu lyssnar på dessa signaler och lägger fram ett reformpaket med substans.
Vad lagrådsremissen föreslår
Lagrådsremissen innehåller förslag på förändringar inom två centrala områden: FoU-avdraget och expertskattereglerna. Båda delarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
FoU-avdraget förenklas och ges bredare träffyta
Förslagen innebär att definitionerna av forskning och utveckling utvidgas och görs enklare att tillämpa. Det är en förändring som länge har efterfrågats av det svenska näringslivet. I dag är tolkningsmarginalerna snäva och bedömningarna rättsosäkra, vilket avskräcker många företag – inte minst små och medelstora – från att nyttja avdraget.
Därtill slopas kravet på att en arbetstagare måste arbeta minst 15 timmar per månad med FoU för att arbetsgivaren ska ha rätt till avdraget. Kravet har fungerat som ett onödigt tröskelkrav.
Skatteverket ges även möjlighet att inhämta yttrande från annan myndighet för att bedöma om ett visst arbete utgör forskning eller utveckling. Även om en sådan möjlighet är bra är det inte tillräckligt och ger inte den förutsebarhet som många företag efterfrågar. Vår förhoppning är att man inom ramen för den nyligen aviserade utredningen, Ökad förutsägbarhet på skatteområdet, på allvar analyserar möjligheten att låta frågan om FoU-avdrag omfattas av möjligheten till förhandsbesked.
Expertskatten moderniseras
Lagrådsremissen innehåller även förslag om förändringar i expertskatten. Den skattefria andelen av lönen för utländska experter och nyckelpersoner höjs från 25 till 30 procent och den nuvarande sjuårsperioden ska kunna delas upp över flera vistelser och mätas på månadsbasis. Kravet på att visa avsevärda svårigheter att rekrytera likvärdig kompetens i Sverige slopas, och svenska medborgare ges möjlighet att omfattas av regelverket.
Sammantaget innebär förslagen i lagrådsremissen att Sverige har större möjlighet att konkurrera mer effektivt om de talanger som driver FoU-intensiva verksamheter framåt, det är därför angeläget att förslagen fullföljs och genomförs snarast.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
