Tre skattereformer för ökad innovationskraft

Om Sverige tar sin ställning som kunskapsekonomi för given riskerar framtidens jobb och välstånd att glida oss ur händerna. Konkurrensen från omvärlden är obeveklig och sett till skattereglerna är mycket redan eftersatt. Bolagsskatten ger inte längre någon konkurrensfördel, FoU-incitamenten är internationellt sett svaga, och skattekostnaderna för högkvalificerad arbetskraft är höga till följd av arbetsgivaravgiftens utformning.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv lyfts tre reformspår fram: sänkt bolagsskatt, utbyggda FoU-incitament och ett tak för ålderspensionsavgiften.

Alla dessa reformer skulle sänka skattekostnaderna för företagen. På så vis kan Sveriges attraktionskraft för investeringar öka, både för utländska och inhemska bolag. Samtidigt finns viktiga skillnader mellan reformerna.

Sänkt bolagsskatt omfattar samtliga vinstgivande företag och är därmed den bredaste åtgärden. En fördel är att den är enkel och neutral. Den skulle därtill skicka en tydlig signal om förbättrade investeringsvillkor.

Ett andra reformspår handlar om att mer aktivt rikta incitament mot innovationsföretag. Ett utbyggt FoU-incitament skulle exempelvis kunna baseras på fler typer av utgifter än vad som är fallet i dagens FoU-avdrag och göras relevant även för större företag. Den här typen av stöd är träffsäkra i och med att de bara riktas till kvalificerade FoU-utgifter. Det gör att incitamentet kan koncentreras till verksamheter där de positiva effekterna kan antas vara särskilt betydande. En nackdel är att denna avgränsning i praktiken kan vara svår att göra. Vad ska egentligen räknas som FoU? I slutänden blir det upp till myndigheter att bedöma.

Det tredje spåret, avgiftstaket, intar en mellanposition; mindre brett än sänkt bolagsskatt, men mer generellt än FoU-incitament. Liksom bolagsskatten skulle det baseras på ett otvetydigt kriterium – i det här fallet lönen. Detta skulle göra skattelättnaden enkel och förutsägbar. Ett avgiftstak minskar den kostnadsnackdel som företag i dag möter genom att de behöver kompensera pensionsbortfallet på löner över 8,07 inkomstbasbelopp.

Reformen skulle genom dess koppling till lönen i hög grad komma att omfatta högkvalificerad arbetskraft. Så mycket som en femtedel av den totala skattelättnaden skulle exempelvis komma att omfatta den FoU-intensiva IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik). En svaghet är dock att den, i likhet med dagens FoU-avdrag, enbart baseras på lönekostnader, vilket minskar åtgärdens betydelse för kapitalintensiva verksamheter.

Som rapporten konstaterar: På sikt kommer det sannolikt att krävas förändringar inom samtliga dessa områden för att stärka näringslivets innovationsklimat. Det handlar om att kombinera träffsäkra men begränsade incitament med mer generella reformer – och att långsiktigt staka ut en kurs som möjliggör att Sverige kan utveckla sin position som en ledande kunskapsekonomi.

SKRIVET AVFredrik Carlgren