Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter
I en färsk rapport som publiceras av Almega beräknas motsvarande 9 000 jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer om den statliga inkomstskatten sänktes med 10 procentenheter.
I rapporten redogörs för de positiva effekter som kommer av att sänka den högsta marginalskatten. Dels de direkta effekter som leder till fler arbetade timmar inom företagstjänster, dels de indirekta effekter som i nästa steg genereras genom tjänstesektorns sammansättning.
Vid en inkomstskattesänkning går det att identifiera två framträdande effekter – en ökning av antalet arbetade timmar när det blir mer lönsamt att arbeta och en ökad ansträngning eller produktivitet för de timmar som utförs. Den direkta effekten av inkomstskattesänkningen inom företagstjänster beräknas motsvara 5 300 jobb.
När produktiviteten och antalet arbetade timmar ökar inom företagstjänster, ökar också efterfrågan bland dessa företags underleverantörer. Det i sin tur skapar indirekt ytterligare högre sysselsättning. Bland annat måste fler insatsvaror produceras, stödtjänster tillhandahållas, programvaror utvecklas och transporter genomföras. Den indirekta effekten som följer när företagstjänstsektorns produktion ökar motsvarar ytterligare 3 700 jobb.
Totalt skapas därmed motsvarande 9 000 nya jobb tack vare marginalskattesänkningen inom företagstjänster. Detta visar tydligt hur viktig marginalskattefrågan är för hela samhällsekonomin, inte bara för dem som betalar skatten.
Sverige har höga marginalskatter. Även efter värnskattens avskaffande ligger vi näst högst inom OECD efter Belgien. Höga marginalskatter har en rad negativa effekter ur ekonomisk synpunkt. De minskar drivkrafterna för arbete och det ekonomiska utbytet av högre utbildning. Även den internationella konkurrenskraften hämmas då det blir svårare att locka till sig utländska nyckelpersoner och talanger. En sänkning av den högsta marginalskatten är en relativt enkel och kostnadsneutral reform, som ökar Sveriges konkurrenskraft och ger värdefulla sysselsättningseffekter för ekonomin i stort.
Rapporten finns tillgänglig att läsa och ladda ner på almega.se
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
