Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter
I en färsk rapport som publiceras av Almega beräknas motsvarande 9 000 jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer om den statliga inkomstskatten sänktes med 10 procentenheter.
I rapporten redogörs för de positiva effekter som kommer av att sänka den högsta marginalskatten. Dels de direkta effekter som leder till fler arbetade timmar inom företagstjänster, dels de indirekta effekter som i nästa steg genereras genom tjänstesektorns sammansättning.
Vid en inkomstskattesänkning går det att identifiera två framträdande effekter – en ökning av antalet arbetade timmar när det blir mer lönsamt att arbeta och en ökad ansträngning eller produktivitet för de timmar som utförs. Den direkta effekten av inkomstskattesänkningen inom företagstjänster beräknas motsvara 5 300 jobb.
När produktiviteten och antalet arbetade timmar ökar inom företagstjänster, ökar också efterfrågan bland dessa företags underleverantörer. Det i sin tur skapar indirekt ytterligare högre sysselsättning. Bland annat måste fler insatsvaror produceras, stödtjänster tillhandahållas, programvaror utvecklas och transporter genomföras. Den indirekta effekten som följer när företagstjänstsektorns produktion ökar motsvarar ytterligare 3 700 jobb.
Totalt skapas därmed motsvarande 9 000 nya jobb tack vare marginalskattesänkningen inom företagstjänster. Detta visar tydligt hur viktig marginalskattefrågan är för hela samhällsekonomin, inte bara för dem som betalar skatten.
Sverige har höga marginalskatter. Även efter värnskattens avskaffande ligger vi näst högst inom OECD efter Belgien. Höga marginalskatter har en rad negativa effekter ur ekonomisk synpunkt. De minskar drivkrafterna för arbete och det ekonomiska utbytet av högre utbildning. Även den internationella konkurrenskraften hämmas då det blir svårare att locka till sig utländska nyckelpersoner och talanger. En sänkning av den högsta marginalskatten är en relativt enkel och kostnadsneutral reform, som ökar Sveriges konkurrenskraft och ger värdefulla sysselsättningseffekter för ekonomin i stort.
Rapporten finns tillgänglig att läsa och ladda ner på almega.se
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
Skatt på ägande hotar tillväxten
”Pengar i ett företag är inte fria konsumtionsmedel. De finansierar investeringar, utgör buffert och bär företagandets risk”, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen, i ett blogginlägg och i en replik på DN debatt.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
