Underskattade skatter
Genom att fråga människor hur hårt de tror att arbete beskattas, och sedan jämföra resultaten med den verkliga situationen, kan man ta reda på om skatterna underskattas bland befolkningen. Svenskt Näringsliv har därför frågat 805 personer hur mycket skatt de tror att en vanlig löntagare betalar. Undersökningen visade att en betydande majoritet, tre av fyra av de 805 tillfrågade, tror att skatterna på en vanlig lön är väsentligt lägre än femtio procent.
En person med en lön på 30 000 kronor i månaden betalar totalt sett 53 procent i direkta och indirekta skatter på sin lön. Man får alltså behålla mindre än hälften själv även vid en genomsnittlig månadslön. Skatterna som belastar arbete är inte bara kommunalskatten. Utöver den tillkommer arbetsgivaravgift och konsumtionsskatter när nettolönerna konsumeras. Vid något högre inkomster än genomsnittliga tillkommer dessutom statlig inkomstskatt på 20 eller 25 procent.
Skillnaden mellan uppfattningen och verkligheten kan bero på flera saker men troligtvis är en förklaring att skatterna inte är synliga. Dels eftersom skatter både läggs på bruttolönen (arbetsgivaravgiften) och dras av från bruttolönen (kommunalskatt och statlig inkomstskatt), dels att de pengar som blir över och konsumeras idag eller imorgon belastas med höga skatter i form av moms och punktskatter. Det är också skatter på arbete i ekonomisk mening även om de inte tas in direkt vid lönebetalningen.
Undersökningen visar att (se diagram för siffrorna):
Tre av fyra svenskar underskattar skatterna (motsvarande staplarna 1-7).
73 procent tror att man får behålla mer än femtio procent av en vanlig lön, vilket är fel.
Knappt var tionde svensk (9,8 procent, se stapel 8) vet hur höga skatterna på vanliga löner egentligen är.
8 procent överskattar skatterna på vanliga löner (staplarna 9-12).
Metod för att beräkna skattetrycket
Beräkningarna i tabell 1 nedan visar två typfall som är tänkta att beskriva inkomstläget som en stor andel av Sveriges löntagare har. Dels en person som har en lön på 30 000 kr i månaden samt ett par som har löner på 30 000 respektive 45 000 kronor. Skatter som inkluderas är skatter på arbete samt konsumtion. Metoden att beräkna skatterna är en uppdatering av och i enlighet med Swedbanks Institutet för privatekonomis rapport Vart tar våra skattepengar vägen (1). Där antas att konsumtionsskatter utgör 18,4 procent av lönen netto efter skatt. Även om inte hela nettot konsumeras samma månad utan delvis sparas, kommer nettot förr eller senare att konsumeras av någon. Summa skatter avser alla skatter som redovisas i tabellen som andel av total lönekostnad, d.v.s. lön plus arbetsgivaravgift. Skattesatsen för kommunalskatt är vald för att ligga nära riksgenomsnittet som är 32,12. Sigtuna kommun har en skattesats på 32,08. I denna summa ingår landstingsskatt och avgift för begravning. Källa för skattesatserna och beräkningarna avseende direkt och indirekt skatt är Ekonomifakta.
1. Swedbank, författare Maria Ahrengart, senaste version utgiven oktober 2012.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
