Utredningsförslaget om förmögenhetsregister avfärdat
Igår beslutade regeringen att inte gå vidare med förslaget i betänkandet ”En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder” (SOU 2022:51). Detta förslag handlade om att införa ett superregister där samtliga i Sveriges befolkning skulle omfattas och registerföras på mycket detaljerad nivå, mer än 100 uppgifter per person och i många fall skulle uppgifterna samlas in kvartalsvis. Kritik mot förslaget har förts fram från bland annat näringsliv, akademi och myndigheter. Kritiken avsåg såväl integritetsrisker som oro inför hotet att registret skulle etablera en infrastruktur för att återinföra förmögenhetsskatten, som Sverige bland de allra sista länderna i Europa avskaffade för 17 år sedan.
Efter beslutet att avfärda utredningsförslaget om ett superregister har regeringen nu istället givit Statistiska Centralbyrån, SCB, i uppdrag att utreda ett alternativ med en mindre omfattande databas baserad på ett begränsat urval av befolkningen. Att utgå ifrån en urvalsundersökning i stället för att skapa ett nytt register bedöms av regeringen både ge effektivitetsvinster och värna den personliga integriteten. För att få underlag för bland annat beslut som rör finansiell stabilitet, exempelvis en bild av hushållens motståndskraft mot störningar, behöver uppgifterna i urvalet inte vara lika detaljerade som i den gamla förmögenhetsstatistiken.
Alternativet med urvalsundersökning är i linje med den metod som valts av de flesta länder som för statistik över hushålls tillgångar. Bland OECD:s 38 medlemsländer har visserligen nio länder ingen statistik alls, men bland de som för statistik har 26 valt urvalsmetod. Endast tre länder har heltäckande register, och typiskt nog används dessa i två fall (Norge och Nederländerna) för beskattningsändamål.
Regeringens åtgärder i ärendet är välkomna. Många företagare har varit oroliga och det överhängande hot som upplevts från utredningsförslaget har varit negativt för företagsklimatet. Om regeringen hade fortsatt vara passiv eller till och med hade hörsammat utredningsförslaget skulle det kunnat få allvarliga skadeverkningar för investeringar och jobb. Erfarenheterna från Norge avskräcker. En tidigare panelfråga till svenska företagare visade också att 29 procent av de tillfrågade skulle bli mindre expansiva.
Mot den bakgrunden är det positivt att regeringen istället valt en annan väg, som bör kunna vara tillräcklig för att få fram statistiska underlag för den ekonomiska politiken utan att för den skull utgöra en fara för företagsklimatet. SCB ska redovisa sitt uppdrag i januari 2025. Låt oss hoppas att detta blir sista kapitlet i den tråkiga historien om hotfulla förmögenhetsregister.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
