Vad hände med förenklingarna för enskilda näringsidkare?

I budgetpropositionens som nyligen presenterades finns en mängd olika skatteförslag men förslag om förenklingar för enskilda näringsidkare lyser tyvärr med sin frånvaro.

I Sverige finns ungefär 800 000 enskilda näringsidkare som kan delas in i två ungefär lika stora grupper, en som baserar sin verksamhet på ett fastighetsinnehav och en som i högre grad är mindre enmansföretag utan anställda inom vitt skilda branscher. Drygt en kvarts miljon individer har sin huvudsakliga inkomst från sin enskilda näringsverksamhet.

Det har under de senaste åren tillsatts två olika utredningar i syfte att förenkla skattereglerna för denna grupp av företagare. Redan 2014 presenterades ett antal förslag i SOU 2014:68 men med undantag för något enstaka förslag har detta betänkande inte lett till några förändringar. Så sent som förra hösten avlämnades ånyo ett betänkande, SOU 2020:50, där ett antal förenklingsförslag presenterades. Vi har tidigare här på bloggen tagit upp de förslag som vi anser att man bör gå vidare med. Tillsammans med Fastighetsägarna, Företagarna och Lantbrukarnas riksförbund har vi benämnt detta Näringslivets förslag som innebär

• Ändrad ordning på företagssparande och räntefördelning,

• Slopad negativ räntefördelning och slopad särskild post,

• Att räntefördelningen baseras på nettotillgångarna vid utgången av beskattningsåret,

• Enhetlig behandling av skatteskulder i kapitalunderlaget, och

• Slopad tillämpningsgräns för positiv räntefördelning.

Dessa tämligen tekniska men nog så bra förändringar skulle medför klara förenklingar för många enskilda näringsidkare, dessutom har förslagen väldigt liten budgetpåverkan.  Med hänsyn till detta är det ytterst beklagligt att man ännu en gång valt att inte gå fram med några förenklingsförslag och vi efterlyser en vilja att faktiskt förbättra reglerna för denna antalsmässigt stora grupp av företagare.