Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån
Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med det tidigare utredda förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här.
I lagrådsremissen Ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling, som beslutades den 13 augusti 2026, föreslås att företag ska få göra ett förhöjt kostnadsavdrag motsvarande 200 procent av lönekostnaderna för personal som arbetar med forskning och utveckling.
Lagrådsremissen klargör att om – och i vilken dimensionering – förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027 beror på reformutrymmet och finansieringsbehovet. Det håller alltså i någon mån öppet för att nivån skulle kunna justeras ned. Det vore fel väg. Ett förhöjt kostnadsavdrag på 200 procent sänder en tydlig signal om Sveriges ambitioner som FoU-nation och kan påverka var multinationella företag väljer att förlägga sina investeringar.
Om avdragets storlek skulle urholkas försvinner mycket av poängen. Som Svenskt Näringsliv underströk i sitt remissvar är det helt avgörande att en finansiering av skatteincitamentet inte får ske genom att försämra några andra villkor för företag. Det skulle vara kontraproduktivt och motverka reformens syfte.
Det nya incitamentet använder samma FoU-definitioner som det befintliga FoU-avdraget. Det innebär att en förutsebar och dynamisk tillämpning av dessa definitioner är avgörande för om reformen får önskat genomslag. Det räcker inte med rätt regler på papper – Skatteverkets tillämpning måste spegla hur FoU faktiskt bedrivs i företagen, inte fastna i snäva och alltför teoretiska tolkningar.
Svenskt Näringsliv framhöll i remissarbetet att utredningens ursprungliga beräkningar sannolikt överskattade budgeteffekterna, bland annat eftersom de inte beaktade variationer i företagens skattemässiga överskott eller effekterna av avräkning av utländsk skatt. Det är därför positivt att regeringen har uppdaterat beräkningarna med hänsyn till dessa synpunkter.
Nu behöver reformen ingå i höstens budgetproposition och genomföras på den föreslagna nivån. Den behöver få en praktisk tillämpning som företagen kan förutse och använda. Ska Sverige stärka sin position som forsknings- och innovationsnation krävs inte bara goda ambitioner, utan konkurrenskraftiga villkor som faktiskt påverkar var framtidens FoU-investeringar hamnar.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
