Växande kaka viktigare än omfördelning när kapitalskatt debatteras
Svenskt Näringsliv kunde med hjälp av det välrenommerade tyska forskningsinstitutet IFO i juni visa att sänkt kapitalskatt från 30 till 20 procent skulle ge Sverige 35 000 nya jobb och höja BNP 3 procent till följd av kraftigt ökade investeringar. En stor del av effekten skulle komma från att fåmansbolagens skatteavbränning på investeringar då minskar, vilket skulle stimulera till investeringar och nyanställningar i de företag som står för fyra av fem nya arbetstillfällen.
I Dagens Nyheter den 14/8 skriver Lars Calmfors att skatterna på kapital behöver höjas för att motverka ökade inkomstskillnader. Calmfors välkomnar att värnskatten slopas och att marginalskatterna sänks ytterligare, samt att brytpunkten för statlig skatt höjs. Detta har jag och Svenskt Näringsliv föreslagit tidigare (beskrivet och beräknat här).
Calmfors anser dock att det är ett problem om fördelningen av inkomster ökar när vissa människor får sänkt skatt. Jag anser för det första att det är viktigare att tillförsäkra en växande kaka som kan möjliggöra för alla få det bättre. Skatteförändringar som syftar till att omfördela kakan, visar sig i praktiken ofta göra tillväxtmöjligheterna sämre eller till och med orsaka att kakan blir mindre. För det andra bör fördelningspolitiken ta sikte på att höja marknadsinkomsterna, snarare än att flytta runt resurser genom högre skatt som försämrar möjligheterna att skapa resurser. Skillnaden är principiellt viktig och på lång sikt avgörande för vårt välstånd. Att tillförsäkra oss om att skola, utbildning och omställning på arbetsmarknaden fungerar är därför viktigare än att höja skatterna. Sverige har redan världens högsta skatter på arbete och höga skatter på kapital. Även efter värnskattens slopande kommer vi att ligga kvar i skattetoppen och fortsatt ha väldigt progressiva skatter på arbete.
När det gäller beskattning av kapitalinkomster skiljer sig förutsättningarna åt. Finansiellt kapital är extremt rörligt och det finns dessutom en inflationseffekt som gör att kapitalvinster ofta beskattas realt sett mycket hårt. Nivån på kapitalskatterna är betydligt högre i Sverige än i våra konkurrentländer. Sveriges 30 procent är ca 10 procentenheter högre än det internationella genomsnittet som ligger kring 20 procent. Flera länder har därtill regelverk som ger bl.a. företagare och riskfyllda investeringar väsentligt lägre beskattning. Det innebär att den 20-procentiga nivån som tillämpas på aktiva ägare av fåmansbolag i Sverige bara är genomsnittlig i ett internationellt perspektiv.
Calmfors föreslår en kraftigt höjd skattesats för alla Sveriges entreprenörer, eller mer konkret de 440 000 personer som är aktiva företagare i ett eller flera fåmansbolag, som tillsammans sysselsätter över 800 000 personer. Artikeln tar inte upp de negativa effekterna på jobb och investeringar som skulle uppstå om skatten höjdes kraftigt för Sveriges små företag. Att höja skatten från dagens 20 till 25 procent innebär en relativ skatteskärpning på hela 25 procent. Att slopa värnskatten innebär en sänkning av marginalskatten från 60 till 55 procent, vilket alltså utgör en relativt sett liten skattelättnad på 8 procent.
Sverige och svenskarna betalar idag ett pris för höga kapitalskatter, på samma sätt som vi betalar ett pris för höga marginalskatter. Det handlar om färre arbetade timmar, lägre produktivitet, och en svagare ekonomisk utveckling. Bolagsskatten har sänkts i omgångar av flera regeringar utan att intäkterna från skatten har minskat. Värnskatten slopas nästa år och regeringen bedömer själv att detta bidrar till så kraftigt växande skattebaser att reformen inte kostar statskassan någonting. IFO-studien finner att även sänkta kapitalskatter är en reform med så starka positiva effekter för ekonomin att den på sikt också är förenlig med bibehållen balans i de offentliga finanserna. Men samtliga dessa skatteförändringar gör oss rikare och ger oss mer resurser att möta människors behov och efterfrågan. Skattepolitiken behöver därför inriktas på att bidra till att kakan växer sig ännu starkare. Det bör i detta läge ske genom kraftfullt sänkta skatter för Sveriges entreprenörer, företag som investerar och människor som arbetar.
SKRIVET AVJohan Lidefelt
