Vissa frågetecken kring 3:12-förslaget

Som framgår av remissyttrandet från Näringslivets Skattedelegation (NSD) innehåller 3:12-utredningen (SOU 2024:36) många väl avvägda och genomtänkta förslag. Samtidigt finns också anledning till att vara kritisk till vissa delar.

Det kanske mest centrala utredningsförslaget är att dagens huvudregel och förenklingsregel ersätts med en gemensam regel. Den nya regeln föreslås ge en grundnivå om 4 inkomstbasbelopp (IBB). Detta kan närmast jämföras med nuvarande förenklingsregel som ger 2,75 IBB. Vidare ger förslaget en möjlighet att beräkna ett lönebaserat utrymme på ungefär samma sätt som i dagens huvudregel. En viktig skillnad är dock att löne- och kapitalandelskraven tas bort och ersätts med ett schablonlöneavdrag om 8 IBB. Slutligen föreslås räntan på de delar av omkostnadsbeloppet som understiger 100 000 kr att slopas, liksom all ränta på sparade utrymmen.

Den föreslagna beräkningsmodellen innehåller alltså både förbättringar och försämringar. Positivt är att löne- och kapitalandelskraven försvinner samt att grundbeloppet höjs. Andra positiva förslag, som indirekt rör beräkningsmodellen, är att närståendebegreppet förändras så att syskonkretsen inte längre ska ingå, att karensregeln sänks med ett år och att ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning införs gällande utdelningar och kapitalvinster. Dessa förslag kan på olika sätt komma att bidra till att öka legitimiteten i systemet och delvis också minska kapitalinlåsningen.

Med detta sagt pekar NSD också på ett antal problem. Bland annat att schablonlöneavdraget riskerar att slå hårt i vissa situationer och att en ventil eller liknande därför bör införas för att hantera detta. NSD är också kritiska till att räntan på sparade utrymmen tas bort, samt till hur grundbeloppet kvoteras när delägaren har kvalificerade andelar som tillsammans överstiger 100 procent.

I vårt remissvar lyfter vi också ett antal oklarheter gällande hur konsekvenserna av den föreslagna beräkningsmodellen beskrivs i betänkandet. Till exempel skulle förslaget om att införa ett grundbelopp, enligt utredningen, ha gett ett bidrag till gränsbeloppen på 123 miljarder kr år 2021. Denna siffra framstår, enligt NSD, som alltför hög mot bakgrund av att varje bolag maximalt kan generera 4 IBB i grundbelopp och att det enligt utredningen år 2021 fanns 403 000 respektive 425 000 (beroende på definition) företag i datamaterialet. För att komma upp i 123 miljarder kr hade krävts att det funnits 460 000 direktägda fåmansföretag.

NSD har därför genomfört en självständig analys av datamaterialet. I princip användes samma metodik som i utredningen, men vi valde också att gallra bort blanketter som inte uppfyllde vissa kriterier. Syftet var att identifiera blanketter som var ofullständigt eller uppenbart felaktigt ifyllda och som därmed störde analysen. Denna gallring, som vi menar förbättrar tillförlitligheten, tycks ha haft stor betydelse. En sammanfattning av resultaten, som på flera punkter skiljer sig tydligt från utredningens, redovisas i tabellen nedan.

Effekter på gränsbeloppen från förslaget år 2021

Förändring i förhållande till nuvarande regler

^{Källa: SOU 2024:36, s. 559-560, SCB (FRIDA), samt egna beräkningar}

Enligt utredningen skulle grundbeloppen vara dubbelt så höga (102 procent) jämfört med dagens schablonbelopp. Motsvarande ökning i vår analys stannar vid drygt 70 procent. Totalt uppgår grundbeloppen till 103 miljarder kr i vår analys. Denna nivå, menar vi, framstår som mer rimlig än utredningens uppgift.

Även när det gäller de lönebaserade utrymmena är skillnaderna påtagliga. Enligt utredningen skulle dessa öka med 10 procent, medan de i stället minskar med 1 procent i vår analys. Slutsatsen man kan dra av utredningens siffror är alltså att de slopade löne- och kapitalandelskraven kommer att ge betydligt större positiva effekter på gränsbeloppen än vad schablonlöneavdraget påverkar negativt. I vår analys tycks dessa motverkande effekter snarare vara likvärdiga till sin storlek.

Trots dessa frågetecken kring konsekvensanalysen och trots att gränsbeloppen totalt sett ökar i väsentligt blygsammare omfattning i vår analys (3 procent jämfört med utredningens 15 procent), anser NSD att utredningens förslag i huvudsak ändå är bra. Vår analys understryker dock behovet av att regeringen tar till sig av näringslivets synpunkter, av vilka några nämnts här ovan. Exempelvis då att sparade utrymmen även fortsättningsvis bör räknas upp för att på så sätt åtminstone inflationssäkra dem. En sådan förändring skulle för övrigt, enligt vår analys, innebära att förslaget lever upp till utredningens uppgift om att 80 procent av delägarna kommer att vinna på förslaget.

En detaljerad genomgång av de åtgärder som NSD föreslår samt en mer fullödig analys av konsekvenserna på gränsbeloppen återfinns i vårt remissvar.