Vecka 12: Kriget slår mot flyget och kronans ras

Så hårt slår kriget mot flyget – varnar för prisrusning och permitteringar

Kriget i Mellanöstern påverkar nu även flygbranschen i Sverige och kan hota både semestrar och flygplatser, varnar branschföreträdare. ”Blir konflikten långvarig handlar det om permitteringar och kanske också att sälja av flygplan”, säger flyganalytikern Jan Ohlsson till TN. Kriget i Ukraina påverkar redan flyget med stora stängda luftrum och längre flygvägar framförallt till Asien som följd. Kriget i Iran satte inledningsvis stopp för alla flygningar via de stora hubbarna i Dubai, Doha och Abu Dhabi. Nu när den trafiken så smått återhämtar sig är det med en starkt reducerad trafik och ännu längre flygvägar runt de nya konfliktzonerna. Då kommer nästa smäll för flygbranschen: priset på flygbränsle har mer än fördubblats.

Läs hela artikeln: Så hårt slår kriget mot flyget – varnar för prisrusning och permitteringar: ”Osäkerheten är total” (Tidningen Näringslivet)

Kronan rasar i Irankrigets skugga – sämst i Norden

Irankriget drabbar kronan hårt. På bara två veckor har den svenska valutan tappat över 3 procent mot dollarn – och är nu en världens sämst presterande valutor, rapporterar Dagens PS. De senaste veckornas eskalering i Mellanöstern i kombination med stigande energipriser orsakar bekymmer för kronan, efter en period av relativ stabil utveckling. Ett tapp på 3,3 procent mot dollarn placerar Sverige i botten jämfört med övriga Norden. Den danska kronan – och euron – har backat 2,5 procent. Den norska kronan har tappat 1,6 procent. Även på global nivå har den svenska valutan presterat svagt under de senaste två veckorna. Valutor som sydafrikansk rand (5,4 procent), sydkoreansk won (4,2 procent), och mexikansk peso (3,9 procent) har rasat mer mot dollarn, skriver Placera.

EU-ja till tulluppgörelse med USA

EU-parlamentets handelsutskott säger ja till sommarens tulluppgörelse med USA. I en omröstning på torsdagen röstade 29 av 38 ledamöter ja i de båda formella omröstningar om olika delar av paketet.

Det handlar dels om att ta bort tullar på industriprodukter och öppna för skaldjur och vissa jordbruksprodukter, dels om förlängd tullfrihet för hummer av olika slag. Därmed kan frågan nu gå vidare till hela EU-parlamentet för avgörande.

Beredskapslager i livsmedelskedjan

Regeringen har lagt fram en proposition om en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att det i Sverige ska finnas beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Syftet med lagerhållningen ska vara att säkerställa tillgången till nödvändiga livsmedel, exklusive dricksvatten, och livsmedel som har avgörande betydelse för försvarsviljan, för det fall att Sverige är i krig eller krigsfara eller det till följd av en utomordentlig händelse är brist på livsmedel i landet eller finns en betydande risk för att en sådan brist ska uppstå. Ett beredskapslager som upprättas med stöd av denna lag ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer eller av en enskild som myndigheten ingår avtal med. Staten ska äga de varor som lagerhålls och få borgenärsskydd redan genom avtalet när den köper varor av en enskild lagerhållare. Ett förstärkt skydd för staten mot enskilda lagerhållares borgenärer ska gälla bland annat vid höjd beredskap. Det sakrättsliga skyddet ska gälla även för avtal som den ansvariga myndigheten har ingått före lagens ikraftträdande, men efter den 1 januari 2026. Tystnadsplikt ska gälla bland annat för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom deltagandet får reda på känsliga uppgifter. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Läs hela propositionen: Beredskapslager i livsmedelskedjan (Regeringen.se)

Handlingsplan om drönarsäkerhet och drönarbekämpning

EU-kommissionen har lagt fram ett Meddelande till EU-parlamentet och Rådet för drönar- och antidrönarsäkerhet. Bakgrunden till kommissionens meddelande om Handlingsplan för drönarsäkerhet och drönarbekämpning är att drönare fått stor betydelse i både civila och militära sammanhang, samtidigt som skadligt bruk av drönare ökar och hoten blir mer gränsöverskridande. Handlingsplanen syftar därför till att skapa en samordnad europeisk strategi.

Enligt handlingsplanen bör EU stärka sin tekniska kapacitet inom drönarområdet och drönarbekämpningssystem genom investeringar i avancerad teknik, testmiljöer, gemensamma standarder och striktare regler för registrering och spårbarhet. En gemensam, integrerad europeisk lägesbild föreslås byggas upp genom delning av data mellan civila, militära och brottsbekämpande aktörer. Detta omfattar förbättrade sensorer, AI‑identifiering, utnyttjande av kommunikationsnät och en EU‑gemensam incidentplattform. Handlingsplanen betonar att säkerhet även är en förutsättning för fortsatt innovation och konkurrenskraft i den europeiska drönarsektorn. Den lyfter också vikten av internationellt samarbete, särskilt med Ukraina, Nato och EU:s grannländer.

Läs hela handlingsplanen: Handlingsplan om drönarsäkerhet och drönarbekämpning