Vecka 13: Skogsindustrin rustar och ryska krigsekonomin pressas

Skogsindustrin rustar för nytt världsläge

Svensk skogsindustri går in i 2026 med minskad produktion och fallande leveranser, i ett läge där både geopolitik och förändrade handelsflöden påverkar marknadsutsikterna. Samtidigt har företagen genomfört omfattande kostnadsbesparingar för att möta det hårda marknadsläget, enligt en ny marknadsrapport från Skogsindustrierna. Industrins fokus på att sänka produktionskostnaderna kommer att göra företagen starkare på sikt, men starten på 2026 har varit tuff. Förändrade handelsmönster, geopolitisk oro och svag efterfrågan fortsätter att sätta press på en av Sveriges viktigaste exportnäringar, enligt den färska marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin. Produktionen av trävaror tappade 14 procent under årets två första månader jämfört med 2025, och massa- och pappersindustrin har inlett året med minskad export. Kriget i Mellanöstern komplicerar läget med stigande transportkostnader och störningar i världshandeln, men kan också ge svensk skogsindustri en relativ fördel. Stigande oljepriser kan även göra plast dyrare och därmed förbättra läget för papper och kartong, om prisskillnaden skulle minska.

Sanktionerna mot Ryssland pressar krigsekonomin mer än vad officiell statistik visar

Vid ett nyligen genomfört seminarium som anordnades av Norska utrikespolitiska institutet (NUPI) argumenterade Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), för att den verkliga prövningen inte är om sanktionerna avslutar kriget över en natt, utan i vilken utsträckning de försvagar Kremls förmåga att finansiera det. Enligt SITE:s chef Torbjörn Becker är den avgörande frågan inte om sanktionerna stoppar kriget snabbt, utan om de försvårar Kremls långsiktiga finansiering av kriget. Energiintäkterna har minskat kraftigt: olje- och gasintäkter har fallit från cirka hälften av statens inkomster till omkring en fjärdedel. Den ryska ekonomin borde ha vuxit 2022 givet höga oljepriser, men gjorde inte det – vilket tyder på en dold ekonomisk försvagning. Krigsproduktion höjer BNP på kort sikt men skapar inget långsiktigt välstånd. Bristen på tillförlitlig statistik (många data har slutat publiceras) används för att skapa bilden av att sanktionerna inte fungerar. Det finansiella systemet är under ökande stress, med banker som pressas att finansiera försvarsindustrin på ohållbara villkor. Sammantaget verkar sanktionerna gradvis urholka Rysslands ekonomiska motståndskraft snarare än orsaka ett plötsligt sammanbrott.

Läs hela rapporten: Sanctions squeeze Russia’s economy, but cracks stay hidden - hhs.se - Stockholm School of Economics

Ny prognos: Mörka moln över världsekonomin

Konflikten i Mellanöstern, ökad osäkerhet kring handelspolitiken och en hårdare global konkurrens har gjort att förutsättningarna för svensk export blivit mer krävande 2026, enligt Business Sweden. Huvudscenariot är en ”kortvarig” konflikt i Mellanöstern, vilket skulle dämpa den globala tillväxten i år till 2,7 procent – från fjolårets 3,0 procent, enligt Business Sweden. Men det kan bli värre, konstaterar chefsekonom Lena Sellgren, om högre olje- och gaspriser pressar hushållens köpkraft, höjer företagens kostnader och gör investeringar och handel mer försiktiga. ”Trots det rör det sig inte om en recession med negativ global BNP-utveckling som under pandemin eller finanskrisen,” skriver Sellgren.

Pilot för beredskapssjukhus samt andra insatser

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att under 2026 påbörja en pilot för beredskapssjukhus. Myndigheten ska dels utreda konceptet beredskapssjukhus, dels skapa en förmåga motsvarande Försvarsberedningens beskrivning av ett beredskapssjukhus. Piloten ska vara en grund för det fortsatta arbetet med att skapa sådan förmåga kopplat till ytterligare sjukhus. Socialstyrelsen ska bland annat analysera hur nationell vårdförmedling kan användas för att utöka patientunderlaget på de sjukhus som blir aktuella och genom etablering av utbildnings- och övningsverksamhet förbättra kompetensförsörjningen, ersätta regionen för kostnader kopplade till piloten, vilket kan inkludera kostnader för att upprätthålla förmåga i fredstid som kan nyttjas vid höjd beredskap och krig, utbetala medel till samtliga regioner för anställningar kopplade till arbetet med att utveckla kapacitetsökning utifrån PLUS-konceptet och utbildnings- och övningssamordning, besluta om hur medel till pilot för beredskapssjukhus och medel till anställningar ska betalas ut till regionerna, samt om fördelning av medel mellan dessa båda ändamål. Senast den 15 augusti 2026 delredovisa och senast den 31 mars 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

EU-dom: Sektorerna avgör riktade sanktioner mot individer

EU‑domstolens slog fast i en dom den 26 mars 2026 där fem ryska affärsmän överklagade EU‑sanktioner riktade mot dem personligen att det är sektorerna – inte individens personliga agerande – som är avgörande. Därmed avslog EU‑domstolen samtliga överklaganden och bekräftade sanktionerna. Domen innebär att det räcker att affärsmännen är verksamma i ekonomiska sektorer som ger betydande intäkter till den ryska staten. EU behöver inte visa att varje individ aktivt stöder regeringen. Domen innebär vidare att det inte föreligger något krav på politiskt inflytande eller närhet till Kreml. ”Inflytande” ska tolkas ekonomiskt, inte politiskt. Det är tillräckligt att verksamheten bidrar till den ryska ekonomins bärkraft. Domstolen konstaterar att framgångsrika affärsmän i strategiska sektorer indirekt bidrar till statens resurser – och därmed till möjligheten att finansiera kriget mot Ukraina. Domen är principiellt viktig för hur EU:s Rysslandssanktioner mot företagare och företagskopplingar ska tolkas. Domen bekräftar att det alltså inte är nödvändigt med personlig skuld eller politisk lojalitet för att omfattas av sanktioner – ekonomisk betydelse räcker.