Vecka 40: Krav på lokalproducerat skadar svenska företag

Krav på lokalt skadar svenska företag

Exportekonomier drabbas hårdast när det allt oftare ställs krav på inhemsk produktion. Men de skulle kunna föregå med motsatt förhållningssätt. Om inhemsk produktion anses minska risker kan ökad handel ses som ett sätt att sprida dem. Svenska företag ute i världen möter oftare krav på att tillverkning, inköp och medarbetare ska vara lokala för att de ska få tillgång till kunder och offentliga kontrakt. Detta enligt en färsk analys från Business Sweden, som Di skriver om.

Oron i Hormuzsundet visar hur livskraftig världshandeln är. När politiska och geografiska hinder uppstår finner handeln nya vägar runt. Men oundvikligen bidrar hindren till en process av deglobalisering. Och ju längre det går, desto större konsekvenser får det. För ett exportberoende land är det förödande. Att det skulle hända kan inte överraska någon, men nu börjar vi se konkretionen. Mindre bolag drabbas mest, enligt Business Sweden.

De har svårare att starta dotterbolag, skapa lokal montering och anpassa produkter. Då kanske de söker sig till enklare marknader, trots att potentialen egentligen är större på den svårare. I längden är detta en stor begränsning för en ekonomi där både små och stora företag fokuserar på export.

Läs hela rapporten här

Fler EU-fartyg behövs till Röda havet

EU:s utrikeschef Kaja Kallas efterlyser fler fartyg till skyddsinsatsen på Röda havet.

– Behovet är större än någonsin. Vi har många önskemål om att eskortera fartyg, men vi behöver fler flottenheter som kan göra det, sa Kallas på väg in till försvarsministermöte i Bryssel den 28 september.

– När vi började sades det att insatsen skulle bestå av tio fartyg. Det har vi inte nu. Men kanske kommer några fler att offentliggöras i dag, säger utrikeschefen.

EU-insatsen Aspides inleddes 2024 för att skydda sjötrafiken in i Röda havet och vidare mot Suezkanalen. I år har det även diskuterats om att eventuellt utöka insatsen till att även beröra Hormuzsundet, på andra sidan Arabiska halvön.

Granskning av etisk krigs-AI

Med hjälp av pengar från Wallenbergstiftelserna ska ett nytt forskarnätverk på Försvarshögskolan titta närmare på de etiska aspekterna av att använda AI i krig.

– Vi behöver reflektera etiskt över hur vi använder teknik, säger Antoine Bousquet som ansvarar för nätverket till Di.

Wallenbergstiftelsernas satsning på AI genom projektet Wasp är det största enskilda forskningsprojektet i Sverige hittills med en budget på 7,2 miljarder fram till år 2034. Wasp-HS är en del av detta med ungefär en tiondedel av budgeten. Programmet kommer främst att kretsa kring de politiska, etiska och tekniska utmaningar som är förknippade med AI och dess användning i krigföring. 2

Sveriges flygplatser i en förändrad omvärld

I betänkandet ”Sveriges flygplatser i en förändrad omvärld: Flygets betydelse för nationens tillgänglighet och totalförsvar” föreslås åtgärder som bidrar till att staten får en ökad rådighet och kontroll över de svenska flygplatserna. De föreslagna åtgärderna kommer enligt utredningen att förbättra tillgängligheten för medborgare, näringsliv och samhällsviktig verksamhet, samtidigt som totalförsvaret ges bättre förutsättningar.

Bland förslagen finns: Det statliga ägandet och förvaltningen bör utökas till 19 flygplatser. Staten bör ta över nio regionala flygplatser. Dessa bör organiseras inom ett utvecklat Swedavia AB. En anmälningsplikt för flygplatsägare bör införas. De ska informera regeringen med 12 månaders framförhållning om åtgärder som försämrar flygplatsernas användbarhet.

En kontrollstation bör inrättas 2033 för Bromma flygplats fortsatta verksamhet. Ägandet och förvaltningen av Visby flygplats bör tas över av Fortifikationsverket och Försvarsmakten, men där Swedavia AB ansvarar för den civila verksamheten vid flygplatsen. Det statliga stödet till flygplatser bör i delar reformeras och anslagen utökas. Även statliga flygplatser bör kunna få statligt stöd. Fler flyglinjer bör ges allmän trafikplikt. Om den kommersiella flygtrafiken minskar eller upphör på dessa linjer, bör staten upphandla mer flygtrafik.

Läs hela betänkandet här

Uppdrag att utreda ett nytt expropriationsändamål till skydd för Sveriges säkerhet

Försvarsdepartementet gav den 27 maj 2026 en utredare i uppdrag att utreda ett nytt expropriationsändamål till skydd för Sveriges säkerhet (Fö 2026:A). Försvarsdepartementet beslutade den 3 september 2026 om ett tilläggsuppdrag. Utredaren får nu, utöver vad som framgår av det ursprungliga uppdraget, i uppdrag att utreda ett nytt eller utökat expropriationsändamål för att möjliggöra expropriation av fast egendom när ägarförhållandena innebär säkerhetsrisker för rättsväsendet eller andra myndigheter med brottsbekämpande verksamhet.

Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 30 september 2027. Utredningstiden för uppdraget att utreda ett nytt expropriationsändamål till skydd för Sveriges säkerhet ligger fast. Uppdraget i den delen ska alltså redovisas senast den 31 mars 2027.

Godkännande av de första fem European Defence Projects of Common Interest (EDPCI)

EU:s ministerråd har godkänt de första fem European Defence Projects of Common Interest (EDPCI). Syftet är att stärka Europas försvarsberedskap och försvarsindustriella kapacitet genom gemensamma projekt som är så omfattande eller komplexa att de lämpar sig för samarbete mellan flera länder.

De fem projekten är:

1) DECODER – drönare och motdrönarsystem
Ska hjälpa europeiska länder att utveckla, skala upp och operativt använda drönare samt teknik för att bekämpa fientliga drönare.

2) IMSD – integrerat maritimt försvar och havsbottenförsvar
Ska skapa ett integrerat och interoperabelt försvarssystem för att identifiera, avskräcka och bemöta hot till havs och på havsbotten

3) SPACE – europeisk rymdförmåga
Omfattar bland annat satelliter för tidig varning om robotuppskjutningar, satellitkommunikation, underrättelser, övervakning och spaning samt exakt positionering och tidssynkronisering. Projektet ska också stärka förmågan inom navigeringskrigföring och möjligheten att snabbt skjuta upp ersättningssatelliter.

4) EU-FIAMD – integrerat luft- och robotförsvar
Ska ge medlemsstaterna en gemensam och effektiv förmåga till integrerat luft- och robotförsvar, inklusive tidig varning och samordnade ledningssystem

5) Eastern Flank Watch (EFW) – skydd av den östra flanken
Ska stärka säkerheten längs de deltagande ländernas östra gränser och omfatta mark, luft, sjö, cyber och andra domäner, för att stärka skyddet av territoriet och försvarsberedskapen.

Projekten bygger på European Defence Industry Programme (EDIP), som EU antog 2025. De fem projekten blir berättigade till EU-finansiering genom EDIP. Finansieringen ska stödja den inledande utbyggnaden och kan lägga grunden för ytterligare finansiering via den kommande European Competitiveness Fund.