Vecka 41: Underskott på naturgas och nya regler stärker försvarsindustrin

Risk för risk för ett betydande underskott på naturgas i Europa inför vintern

EU går in i vintern 2026/27 med ovanligt låga gaslager och risk för ett betydande underskott på naturgas. Enligt IEEFA kan underskottet uppgå till 14 miljarder kubikmeter, motsvarande cirka 7 procent av EU:s efterfrågan och årsförbrukningen för omkring 10–12 miljoner europeiska hushåll. Bakgrunden är flera samverkande faktorer: Gaslagren är mycket låga, kriget i Iran och konflikten i Mellanöstern pressar den globala energiförsörjningen, EU:s beroende av lagrad gas har ökat, utfasningen av rysk LNG ökar trycket. ENTSO-G varnar för att lagernivåerna i ett pressat scenario kan sjunka till omkring 11 procent, en nivå som motsvarar strategiska reserver som inte enkelt kan utnyttjas. Om EU samtidigt vill avsluta vintern med 30 procent i lager måste volymer motsvarande omkring 7 procent av efterfrågan antingen sparas eller inte levereras till konsumenterna.

Läs hela artikeln.

Slutligt klartecken till nya regler som stärker försvarsindustrin och försvarsberedskapen

Den 9 oktober gav rådet sitt slutliga klartecken till nya regler som syftar till att förenkla upphandling på säkerhets- och försvarsområdet, underlätta försvarsinvesteringar och stödja försvarsindustrin. De nya reglerna ska minska administrativa förseningar när det gäller upphandling, tillståndsgivning, rapportering och gränsöverskridande samarbete. Därmed får medlemsstaterna och industrin tydligare förutsättningar att agera snabbt och stärka Europas försvarsförmåga. Dessa nya regler utgör det så kallade lagstiftningspaketet ”Omnibus V”, som är en del av EU:s förenklingsagenda. Paketet består av följande rättsakter:

• en förordning om försvarsberedskap och om att underlätta försvarsinvesteringar och förbättra villkoren för försvarsindustrin

• en förordning om att påskynda tillståndsgivningen för projekt som rör försvarsberedskap

• ett direktiv om förenkling av överföringar inom EU av försvarsrelaterade produkter samt förenkling av upphandling på säkerhets- och försvarsområdet.

Försvarsberedningen ges förlängd tid för sitt arbete

Försvarsminister Pål Jonsson beslutade den 2 oktober 2026 att Försvarsberedningen ges förlängd tid för slutrapporten som enligt anvisningarna ska lämnas senast den 20 november 2026. Denna rapport ska i stället lämnas senast den 29 april 2027. Försvarsberedningen redovisade delrapporten Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden den 12 juni 2026. I delrapporten redovisar beredningen en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen följer även upp försvarsbeslutet 2024 och de förpliktelser som följer av Natomedlemskapet och det kollektiva försvaret samt redovisar en lägesbild av såväl det civila som det militära försvaret. I delrapporten lämnar Försvarsberedningen även förslag på hur hinder för tillväxt kan undanröjas. I slutrapporten kommer Försvarsberedningen återkomma till de områden för Försvarsberedningens fortsatta arbete som anges i de anvisningar som beslutades den 4 februari 2026. Försvarsberedningens slutrapport utgör inte underlag till något nytt försvarsbeslut utan syftar till att följa upp innevarande försvarsbeslut.

Zelenskyjs rådgivare vill locka svenska företag till Ukraina

Svenska företag som väntar tills kriget är över riskerar att komma för sent. Det menar Ukrainas tidigare finansminister Oksana Markarova, som nu arbetar med återuppbyggnad och investeringar. ”Den som kommer tidigt får ta del av de många möjligheter som finns redan nu”, säger hon i en exklusiv intervju med TN. Den som kommer tidigt får ta del av de många möjligheter som finns redan nu. När kriget är över och allt är stabilt blir det naturligtvis enklare att starta företag. Men det kommer också att bli dyrare och inom vissa områden kommer det att vara för sent, säger hon. Omkring 80 svenska företag finns redan i Ukraina, antingen direkt eller genom lokala partner, påtalar Oksana Markarova. Hon nämner bland andra Electrolux, H&M och SEB. Det finns affärsmöjligheter inom alla sektorer, oavsett om vi talar om energi, stadsbyggande, konsumentprodukter eller finanssektorn.

Läs hela artikeln.

Kinas press på Europa en fråga om totalförsvar

Mycket talar för att Kinas press på Europa har gått från att handla om industripolitik till att vara en fråga om totalförsvar. Experter varnar nu för en akut situation och en rad svåra hinder för EU. ”Världen ser inte likadan ut längre och det tror jag verkligen att man börjar inse”, säger Anna Michalski, professor i statsvetenskap, till TN. Efter en sommar med upprepade larm om varsel i Europas bilindustri, talar allt fler om en ”Kinachock 2.0”. Om den första chocken rörde att tillverkningsindustrin i framför allt Sydeuropa flyttade till Kina, drabbar den andra norra Europas mer teknologiskt avancerade industri. Hittills är det framför allt Tysklands industri som varit i fokus, men eftersom Tyskland är Europas ekonomiska draglok och en viktig handelspartner från många länder – till exempel Sverige – påverkar situationen hela kontinenten. Europas situation inte längre bara om att bemöta Kinas industripolitik, utan om att hantera frågor som är viktiga för Europas totalförsvar. Om EU sätter upp alltför kraftfulla handelshinder finns det en risk för att Kina svarar med sanktioner och restriktioner inom en rad kritiska varor. Eftersom många europeiska länder har välkomnat kinesiska investeringar är det dessutom inte omöjligt att Kina skulle runda hindren genom att helt enkelt etablera en hemmamarknad i Europa.

Läs hela artikeln.

Skogsproduktionen kan hamna i Kina

Skogsproduktionen riskerar att flytta utomlands om politiska beslut stryper tillgången på råvara, skriver 23 företagsledare i skogsnäringen på DN Debatt. Exporten av svenska skogsprodukter är värd mer än 180 miljarder kronor om året. Men industrin är hårt pressad av höga råvarukostnader och konkurrenter med lägre kostnader och bättre villkor för investeringar, skriver företagsledarna på DN Debatt. Utan konkurrenskraftig råvara hotas marginaler och investeringar, och i förlängningen fabriker och jobb. ”Om råvarukostnaderna fortsätter att stiga och tillgången till råvara begränsas av politiska beslut riskerar fabriker att läggas ned, investeringar att stoppas och arbetstillfällen att försvinna från Sverige. Samtidigt kommer efterfrågan på trä, papper och kartong att finnas kvar. Skillnaden är att de då produceras någon annanstans, inte sällan i Kina.