Företagen: Därför ska du rösta i valet – ”Oerhört stor betydelse”

Företagen CTEK, Snälltåget och Hestra har helt olika bakgrunder och är verksamma inom helt olika branscher. Men de har också något gemensamt, nämligen att alla tre pekar ut EU:s inre marknad som sin absolut viktigaste.

Det är också anledningen till att de tre företagen alla medverkar i Svenskt Näringslivs valkampanj ”Välkommen till min hemmamarknad”, som just nu rullar i olika kanaler.

– Den inre marknaden har oerhört stor betydelse för oss, den står för cirka två tredjedelar av vår omsättning, säger Johanna Mogren Sundqvist, Sales and Competence Lead på CTEK.

CTEK, som säljer 12-voltsladdare och laddningsinfrastruktur för elbilar, har funnits i 27 år och valde tidigt att sälja utanför Sveriges gränser. Bolaget har idag försäljning i mer än 70 länder men en majoritet av försäljningen sker alltså inom EU.

Utvecklar olika produkter för olika länder

Men det hade kanske kunnat vara ännu mer, om det inte vore för de utmaningar som fortfarande präglar EU:s inre marknad.

– Från vårt perspektiv så är den främsta utmaningen att infrastrukturen för elbilsladdning inte är fullt harmoniserad utan kraven ser olika ut, vilket innebär att vi måste utveckla och ta fram olika produkter för olika länder, säger Johanna Mogren Sundqvist.

Branschens utmaningar kan både handla om att infrastrukturen för el ser olika ut och att kraven på produkterna skiljer sig åt. I Tyskland måste laddarna till exempel ha en display och i Frankrike är det krav på petskydd så att ingen kan råka stoppa in fingrarna i uttaget.

– Sammantaget så bromsar det utbyggnaden av laddningsinfrastrukturen, och det drabbar även oss som företag eftersom vi måste ha olika produktionsled med olika produkter i stället för en och samma linje.

Vilka frågor tycker ni att de som tar plats i det kommande Europaparlamentet ska driva?

– Det är just harmoniseringen, så att vi får samma krav i alla länder. Får vi möjlighet att snabbare bygga ut laddningsinfrastrukturen är det positivt både för miljön och förstås för oss som bolag.

En som också kan skriva under på behovet av harmoniserade regler inom EU är Carl Adam Holmberg, vd för Snälltåget. Företaget drog i gång sin verksamhet 2007 i samband med att EU tog beslut om att avreglera järnvägen, som dittills hade varit ett område som i princip endast statliga aktörer haft tillträde till.

– Sverige var ganska snabba på att följa den europeiska lagstiftningen. I dag kan man se att det finns andra EU-länder som i princip fortfarande inte har påbörjat den resan, säger Carl Adam Holmberg.

Efter att steg för steg ha avancerat på den svenska marknaden, tog Snälltåget år 2012 klivet ut i Europa i form av en linje mellan Malmö och Berlin som trafikerades under sommarhalvåret.

– Då insåg vi att det var allt annat än lätt att köra tågtrafik mellan länder. Tågtrafiken är uppbyggd som så att varje nationsgräns är som en liten Berlinmur och historiskt har det funnits flera skäl till det, inte minst försvarsmässiga. Men fortfarande ser vi den typen av tendenser.

De som trafikerar Europas järnvägar måste hantera allt från allt från skilda signalsystem, olika spänning i kontaktledningarna och olika spårbredd till olika tillstånd och krav på hur vagnarna ska se ut.

Men det kanske största problemet är enligt Carl Adam Holberg ändå att många länder i EU fortfarande håller sina statliga bolag om ryggen, och i många fall har varit långsamma med att underlätta för nya aktörer som vill in på marknaden.

– Vi är inne i en fas där vi ser att vi behöver harmonisera regelverken, för det är regelverken som begränsar utvidgningen för tågtrafiken mellan länder. Traditionellt sett har det bara funnits statliga monopolister och deras intresse av att köra trafik mellan länderna har väl inte alltid varit det största, om man ska vara helt ärlig. Uppdraget från deras huvudman, det vill säga staten, har ju i första hand varit att tillgodose nationens behov.

– Tågtrafik bygger på att det finns plats på spåren och att den platsen finns vid tider då du tror att dina kunder vill åka. Så det är väl en av de större utmaningarna som jag ser, att man ofta hamnar i konflikt med den nationella trafiken och kanske framför allt om de tider som är attraktiva.

En möjliggörare för hållbara resor

Snälltåget har numera byggt ut sin internationella närvaro med en vinterlinje till Österrike, ett dagligt direkttåg mellan Stockholm och Köpenhamn och en kraftigt utökad trafik mellan Sverige och Danmark samt mellan Hamburg och Berlin. Men Carl Adam Holmberg ser stora möjligheter till fortsatt expansion.

– Europa som marknad är jätteviktig för oss. Vi ser oss som en möjliggörare, att kunna möjliggöra den här typen av hållbara resor.

Vilka hinder på EU:s inre marknad tycker du är de mest akuta?

– Det finns många hinder men jag skulle inte säga att hindren är EU:s utan det är snarare medlemsstaterna som har hinder. Jag ser det snarare som att möjliggöraren är EU. Men man måste också ha en respekt för att man kanske i viss mån måste begränsa medlemsländernas vetorätt i vissa frågor, så att man inte begränsar utvecklingen. För annars tror jag att det kommer att dröja enormt lång tid innan spelreglerna blir tillräckligt bra för att kunna se en större förflyttning från exempelvis flyg till tåg.

Utöver harmonisering och implementering av beslutade regelverk, tycker Carl Adam Holmberg att EU-parlamentarikerna borde fokusera på att undanröja gränshinder mellan länder. I dag är tågtrafiken ofta utsatt för gränskontroller på ett annat sätt än väg- och flygtrafiken, menar han.

– Alla kanske inte ser hur mycket den påverkar men det är verkligen en sådan fråga som gör tågtrafiken oattraktiv, i synnerhet när det gäller nattrafik. Det är inte så många som tycker att det är roligt att bli väckt mitt i natten för att få sitt pass kontrollerat. Så jag skulle säga att det är en viktig fråga att driva att vi borde hantera EU inte bara som en inre marknad utan också som en geografisk zon där vi har fri rörlighet inom unionens gränser.

Att rörligheten inom EU är avgörande håller Anton Magnusson, fjärde generationens handskmakare och vd för Hestra sedan fem år tillbaka, med om. Men han lyfter även vikten av att EU har goda förbindelser och en öppenhet även mot länder som ligger utanför den inre marknaden.

Vill att EU ska främja världshandeln

Hestra har i dag produktion i Ungern, Kina, Vietnam och Kambodja och är verksamma på totalt 40 olika marknader.

– Så det är en ganska internationell företagsstruktur, säger Anton Magnusson.

– EU är vår allra största marknad så den är givetvis jätteviktig för oss. Vi säljer 2,4 miljoner handskar om året och 1,7 miljoner av dem säljs inom EU.

Hestra har både huvudkontoret och det europeiska centrallagret i den småländska orten som bär samma namn som företaget. Ett upplägg som Anton Magnusson menar hade varit betydligt svårare att upprätthålla om tullar mellan länderna hade orsakat fördröjningar i leveranserna.

– Den fria rörligheten av varor inom EU spelar stor roll för vår verksamhet och det är väldigt viktigt att den bibehålls. Men det är också väldigt viktigt att EU verkar för att främja världshandeln, säger han, och fortsätter:

– Självklart har Sverige en betydande roll men vi är trots allt ett väldigt litet land jämfört med jättar som Kina och USA. Genom att EU agerar och förhandlar som en gemensam part får vi en helt annan förhandlingskraft. I tider när världen ser ut att bli alltmer protektionistisk och det införs handelshinder på olika håll, är det av yttersta vikt att EU fortsätter att arbeta för öppenhet.

Anton Magnusson lyfter också vikten av att EU arbetar för att förenkla handeln med de länder som ligger i vårt närområde, som exempelvis Storbritannien, Schweiz och Norge. Men allra viktigast är att EU bibehåller, eller helst förstärker, möjligheterna till frihandel till länder som Kina och USA, anser han.

Är du orolig för trenden med ökad protektionism?

– Ja, långsiktigt är jag orolig för det. Det har redan tagits flera steg åt det hållet och tas det ännu fler steg i samma riktning så kommer vi förr eller senare till en vändpunkt där våra marknader blir mer stängda.

– Många pratar om att flytta hem produktion till Europa och jag är positiv till det i stor utsträckning. Men inom vissa sektorer har vi varken kunskapen eller kapaciteten att göra det. Jag tror till exempel inte att Europa kan förse sig själv med textilproduktion. Så i vissa delar måste vi inse att vi är beroende av handeln med andra länder, samtidigt som vi arbetar för att stärka vår inhemska produktion på ett hållbart sätt.

Önskar förankring hos företagen

Utöver medskicken om frihandel och en stark inre marknad, ser Anton Magnusson att politikerna skulle kunna göra mer för att förankra nya lagar och förordningar hos företagen. Dels för att säkerställa att de faktiskt är praktiskt genomförbara, dels så att det blir tydligt hur nya regler ska tolkas.

I dag kan det ta så pass lång tid för de inblandade myndigheterna att komma fram till hur regler ska hanteras, att företagen knappt får någon tid på sig att införa reglerna när de väl ska börja gälla, menar han.

– I min värld vill alla seriösa företag på det stora hela åt samma håll som politiken. Genom att vara mer lyhörda och få med företagen redan i lagförslagsberedningen kan man testa hur det skulle fungera i verkligheten, snarare än att det blir krångligt och kontraproduktivt i nästa skede.

Kampanjen ”Välkommen till min hemmamarknad” belyser inte bara vilken betydelse EU:s inre marknad har för svenska företag. Den trycker också på vikten av att gå och rösta i årets EU-val, som äger rum den 9 juni.

Historiskt sett har EU-valen inte lockat ett lika stort valdeltagande som de nationella valen i Sverige, något som företagstrion i kampanjen hoppas att det ska bli ändring på.

– På ett sätt blir det naturligt så att när något ligger längre bort så blir det mindre intressant. Jag tror att det är viktigt att de svenska politikerna är mer tydliga med vilka frågor som bedrivs på EU-nivå. Om man förstår att många av de stora frågorna avgörs på EU-nivå så tror jag att det känns mer relevant att gå och rösta. Det blir lättare att känna ett engagemang om man har större kunskap så det är till stor del en kommunikationsfråga, säger Anton Magnusson.

Johanna Mogren Sundqvist är inne på samma linje.

– Det är viktigt att medvetandegöra och sprida kunskap om EU:s betydelse. Kunskap gör oss starkare och är vi starkare så är det lättare att vara med och påverka. Vi kan inte tänka att någon annan ska lösa de utmaningar som finns utan det måste vi hjälpas åt och göra tillsammans. Så engagemang är jätteviktigt, säger hon.

Carl Adam Holmberg påminner om att alla länder i EU – även de största av dem – trots allt är ganska små i ett internationellt perspektiv. Därför är det viktigt för EU:s konkurrenskraft att vi konkurrerar med andra i stället för med varandra inom unionen.

– Jag tror absolut att vi skulle stärkas av att se oss själva som en gemenskap, precis som tanken har varit en gång i tiden. Jag upplever att pandemin och annat nästan har vänt på den utvecklingen, att staterna har fått ett uppsving och nationalismen har fått någon slags revansch. Det tror jag är en väldigt farlig utveckling om man vill se att vi som en gemensam ekonomi ska kunna blomstra.