Bygglov dröjer – Gotlandsföretagare överväger att lämna ön

– Ett tag kändes det som att den enda lösningen var att säga upp personal, skrota alla varor och sälja gården och aldrig mer sätta min fot på Gotland igen.

Så beskriver småföretagaren Ulrika Ek sin hittills 13 månader långa kamp att få kommunens tillstånd att utvidga sin klädverksamhet Strumpfabriken i Boge.

Hon var en av panellisterna i Svenskt Näringslivs seminarium i Almedalen om det lokala företagsklimatet. Hon fortsatte:

– Det är en förskräcklig erfarenhet och mycket känslor i en sådan här process. Jag är besviken på att handläggningstiderna för att få startbesked har varit så långa och att det samtidigt inte har funnits någon människa inom kommunen att prata med under processen. Det här påverkar vår investeringsvilja, vår tillväxt och vår förmåga att hålla humöret uppe i verksamheten så att anställda inte ska oroa sig för att behålla sina jobb, sade Ulrika Ek.

Enligt Christer Östlund, som har helhetsansvar för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv, är Ulrika Ek inte ensam. Nära hälften av företagen upplever att kommunen i fråga brister i förståelse tillgänglighet och handläggningstid gentemot företagen, visar en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet.

– Det är en besvärlig resa att ta sig igenom myndighetsdjungeln. Kommunernas inställning verkar vara att företagen får klara sig själva. Det är viktigare att lagstiftningen följs, sade han och fortsatte:

– En av fyra företagare som har genomgått kommunens tillsyn får inte heller råd eller vägledning att göra rätt. Det hade varit en vinst för både företagen och kommunen om man visste hur de kunde göra rätt från början, sade han.

Det hela blir dessutom mer godtyckligt och osäkert när myndighetsutövningarna skiljer sig rejält runtom i landet, förklarade, Paul Dino Larsson, som driver Ica Maxi i Visby och som deltog i seminariet.

– Vi är 85 butiker som har haft olika upplevelser med kommunerna. I en kommun kan en faktura skickas till dig innan en inspektion har skett. I en annan tar man betalt först ett år senare. Ett annat exempel är bagerierna, som ser ungefär likadana ut i alla butiker och följer samma regelverk. Här kan en inspektör godkänna ett bageri medan en annan underkänner det för att det saknas ett femte eller sjätte diskon. Det måste finnas en gemensam nämnare för att få det hela att funka, sade han.

Bland panellisterna fanns även företrädare för kommunerna, Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande i Avesta och Staffan Ingvarsson vd för Stockholm Business Region. De har på sina håll hörsammat problemet och utlyste behovet av en bred samverkan för att förbättra företagsklimatet.

– Som industristad har vi genom åren haft stora varsel vilket har lett att invånartalet har sjunkit sedan 60-talet. Nu har vi tagit åtgärder för att göra Avesta attraktiv igen. Vi kan redan nu säga att vi har kommit en bra bit på vägen. Under resan har vi lärt oss att vi måste jobba brett och ge hela samhället självförtroendet att satsa på entreprenörskap. Som en del i detta det måste vi in i det sista förebygga att kommunen hindrar företagen från att etablera sig, sade Lars Isacsson.

– Stockholms kommun har mycket att lära sig av Avesta, och andra regioner med bra företagsklimat som Solna och Eskilstuna. Stockholm har i många år skapat bra förutsättningar för nyföretagare, men vi måste också lyfta perspektivet för befintliga företag. En sak som vi jobbar med är att få handläggare inom olika kommuner i Stockholmsregionen att träffa varandra och inspirera varandra för att skapa ett bättre företagsklimat, sade Staffan Ingvarsson.