Handelns betydelse för vårt välstånd

Handel ökar effektiviteten i ekonomin och därmed tillväxten på flera sätt. Sverige och svenska företag kan specialisera sig på sådant där de har fördelar jämfört med andra länder (så kallade komparativa fördelar) samtidigt som vi köper in tjänster och varor av länder som är bäst på att producera just dem.

Handeln innebär också att svenska företag behöver konkurrera med omvärlden. Konkurrensen driver på en snabbare strukturomvandling i ekonomin än vad som annars hade varit fallet vilket stimulerar effektivitet och driver ner priserna och upp kvaliteten på det som produceras. Öppenhet för import är därför avgörande. En annan effekt av handel är nyttan av stordriftsfördelar. Om företag inte kan sälja på en större marknad än det egna landet blir stora investeringar och forskningssatsningar inte möjliga att genomföra. Och då blir inte exporten heller möjlig.

Exporten drar in inkomster till vårt land och möjliggör import av nödvändiga insatsvaror och teknologi som behövs för den inhemska produktionen. För att kunna importera det vi behöver måste vi därför också exportera. Detta understryker vikten av ett öppet och effektivt handelssystem där varor och tjänster kan flöda fritt över gränserna.

Sverige har historiskt sett varit framgångsrikt i att positionera sig som en viktig spelare på den internationella arenan, vilket reflekteras i landets starka exportsektor. Bland Sveriges främsta exportvaror finner vi maskiner, motorfordon, läkemedel, papper och utrustning för telekommunikation. Det är produkter från branscher som kräver hög teknisk kompetens och innovation. Viktiga importvaror inkluderar datorer, annan elektronik och kemikalier. Högteknologiska insatsvaror behöver köpas in till Sverige för att stödja den inhemska produktionen och tjänsteutbudet. De viktigaste handelspartnerna inkluderar länder inom EU, såsom Tyskland, men även Norge och USA.

Omkring 1,2 miljoner helårsarbeten i Sverige är kopplade till exportsektorn, antingen i företag som exporterar eller hos deras underleverantörer. Detta illustrerar hur handeln direkt bidrar till jobbskapande.

Genom att fortsätta att vara öppen för internationell handel och investera i nya teknologier och tjänster kan Sverige säkerställa sin position som en ledande ekonomi i en alltmer globaliserad värld.

Därför gör handel oss rika

Handel är en mycket viktig drivkraft bakom Sveriges välstånd, vilket framgår av ökningen av levnadsstandard över tid. Mellan år 1300 och år 1800 ökade den ekonomiska produktionen i Sverige, justerat för inflation och omräknat till dagens priser, bara med 21 procent per invånare och år. År 1300 motsvarade nämligen värdet av ekonomisk produktion i Sverige, omräknad av Maddison Project Database till moderna siffror och inflationsjusterat till 2024 års kronor, bara 17 100 kronor per invånare och år. Fram tills år 1800 hade denna nivå ökat enbart till 20 600 kronor. Då hade Sverige en mer självförsörjande ekonomi och mindre utbyte med omvärlden, vilket begränsade möjligheterna till specialisering.

I takt med att Sverige integrerades i den globala handeln har levnadsstandarden sedan dess ökat till ungefär 713 200 kronor år 2023. Mellan 1800 och början av 2020-talet växte värdet av det som produceras i Sverige, realt och per invånare, med så mycket som 3 300 procent. Denna utveckling kan delvis tillskrivas de effektivitetsvinster och den tekniska utveckling som handeln bidrar med.

Genom att engagera sig i internationell handel, kan länder som Sverige specialisera sig på produktion inom sådana områden där man är mest effektiv och importera sådant man är mindre bra på från andra håll. Det leder till en mer effektiv global resursanvändning och tillgång till ett bredare utbud av varor och tjänster för konsumenter och företag.

För svenska företag är det avgörande att kunna exportera till globala marknader. Därmed blir det möjligt att uppnå stordriftsfördelar och finansiera betydande investeringar i forskning och utveckling. Detta är särskilt relevant för ett land med en relativt liten inhemsk marknad som Sverige. För många företag räcker det helt enkelt inte att bara producera för en liten hemmamarknad.

Värdet av den totala exporten av varor och tjänster utgör ungefär hälften av den svenska ekonomin. I exporten ingår dock betydande värden som har skapats genom import. En bil som produceras i Sverige omfattar till exempel många komponenter som importeras. Import av nödvändiga varor och tjänster blir möjliga tack vare exportintäkterna. För Sveriges ekonomi är viktigt att kunna importera olika varor och teknologier från omvärlden, annars skulle det inte vara möjligt att ha en hög nivå av specialisering i vår ekonomi.

Internationell handel bidrar även till tekniköverföring och innovation genom att sprida nya idéer och kunskap mellan länder. Detta accelererar den teknologiska utvecklingen och bidrar till produktivitetsförbättringar. Konkurrensen från omvärlden skapar drivkrafter för företag att förbättra sina erbjudanden. Resultatet är högre kvalitet och lägre priser, vilket gynnar konsumenterna.

Genom att främja specialisering, innovation och teknisk utveckling spelar handeln en avgörande roll i att forma ett rikare, mer dynamiskt och konkurrenskraftigt Sverige.

Export och import

Sveriges ekonomi är djupt integrerad i den globala handeln, vilket återspeglas i landets omfattande handel med varor och tjänster. Denna handel är inte bara en drivkraft för ekonomisk tillväxt utan också en källa till arbetstillfällen och välfärd. Exporten av varor och tjänster motsvarar ungefär hälften av Sveriges samlade ekonomiska produktion, medan importen utgör en liknande andel. Som jämförelse var det år 1960 bara ungefär en femtedel av den samlade ekonomiska produktionen som var handel. Sedan dess har Sverige blivit en mera integrerad del av världsekonomin.

Bland exportvarorna dominerar verkstadsvaror, inklusive maskiner, vägfordon och elektronik. Kemivaror, där läkemedel är en väsentlig del, är en annan viktig del av exporten. Andra viktiga exportvaror inkluderar papper och olika metaller. Denna produktmix understryker Sveriges styrka inom tillverkningssektorn och dess förmåga att producera högkvalitativa och efterfrågade produkter för den globala marknaden.

Källa: Ekonomifakta

Exportens viktigaste uppgift i ekonomin är att den möjliggör och finansierar vår import. Importens betydelse för Sverige är mycket stor. Den ökar utbudet av varor och tjänster tillgängliga för både företag och konsumenter. Tillgången till en bred palett av importvaror, från avancerade elektroniska komponenter till basvaror som livsmedel, är avgörande för att svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden och för den konsumtion som vi tar för given i vardagen.

Ifall inte importen fanns skulle svenska företag behöva producera allt som konsumeras i landet. I så fall skulle företagen inte kunna specialisera sin produktion och resultatet skulle bli en isolerad och outvecklad ekonomi. Import och export går hand i hand, den ena är beroende av den andra.

Denna dynamik underlättar innovation och effektivitet genom att tillåta företag att fokusera på sina kärnkompetenser. Alternativet till handel med omvärlden är att producera allt själva eller tvingas köpa av inhemska företag. Samtidigt gynnas konsumenterna av ett brett urval av varor och tjänster.

Sverige importerar mycket verkstadsvaror, som behövs i industrin. Importen av kemivaror och energi är också stor och nödvändig för att stödja den inhemska produktionen. Ett annat sätta att mäta exportens storlek är förädlingsvärdet vilket är värdet som läggs till av svenska företag i den globala produktionskedjan. Detta värde mäts genom att dra av kostnaden för importerade insatsvaror och tjänster från det totala exportvärdet, vilket ger en mer rättvisande bild av det faktiska ekonomiska bidraget från svensk export.

En sådan analys visar att cirka 30 procent av den samlade ekonomiska produktionen i Sverige utgörs av förädlingsvärdet av exporten. Detta är måttet på det adderade värde som exportföretagen faktiskt bidrar med, borträknat den importerade produktion som understödjer exporten.

Sveriges handelsrelationer är geografiskt diversifierade, med de övriga EU-länderna som centrala partners. Mer än hälften av Sveriges varuexport och en stor del av importen sker med andra länder på EU:s inre marknad. Viktiga exportländer inkluderar även Storbritannien och i ökande grad länder utanför Europa såsom Kina och Indien. USA spelar en avgörande roll som marknad för svenska högkvalitativa och specialiserade produkter och tjänster. Importen från USA är också nödvändig, för att svenska företag ska ha tillgång till teknologier och insatsvaror som behövs i avancerad produktion.

Sammantaget bidrar export och import till att Sverige kan ha en växande och modern ekonomi. Integrering i den globala handeln gör att de svenska företagen är utsatta för omfattande konkurrens. Detta skapar i sin tur en drivkraft för effektivisering och innovation i ekonomin, en förutsättning för kontinuerlig välståndsutveckling.

Exporten bidrar till jobb runtom i landet

I Sverige är exporten viktig för ekonomin. Över 1,2 miljoner personer som jobbar i svenska företag är involverade i arbeten relaterade till export. Det handlar om en knapp fjärdedel av alla helårsarbeten i näringslivet. En del av dessa jobb finns bland företagen som direkt exporterar varor och tjänster till utländska marknader. En annan del finns bland företag som själva inte är exportörer, men som stöttar exportföretagen med insatsvaror och tjänster.

Av den dryga miljon människor som arbetar med export jobbar 770 000 inom varuproduktion och 430 000 inom tjänsteproduktion.

Regionalt sett varierar exportens omfattning, där vissa län som Norrbotten och Blekinge skiljer sig ut genom att ha mera export per invånare än andra län. Samtidigt bidrar exporten med arbetstillfällen i hela Sverige.

Det finns både stora och små företag som arbetar med export. Medan det är storföretagen som står för den stora majoriteten av exporten, har de mindre företagens betydelse ökat över tid.

De mindre företagen (49 anställda eller färre) spelar en allt viktigare del i handeln. Småföretagen står för knappt en fjärdedel av varuexporten och en dryg tredjedel av varuimporten. De mindre exportföretagen är särskilt inriktade på att sälja till övriga Norden. En förklaring kan vara att tröskeln att handla med omvärlden är stor för mindre företag, men det är en mindre tröskel till att handla med ett grannland.

Ungefär 100 000 personer är i Sverige direkt sysselsatta med varuexport från mindre företag. Minst lika många är sysselsatta i olika tjänstesektorer och underleverantörer som indirekt bidrar till småföretagens exporter.

En ökning av småföretagens export med tio procent beräknas grovt ge upphov till omkring 20 000 till 25 000 nya jobb, varav knappt hälften direkt i småföretagen som exporterar och den större hälften i företagen som indirekt stöttar exporten.

I Stockholms län finns över 40 000 personer som jobbar med varuexport i småföretagen. I Skåne län finns ungefär 17 500 och i Västra Götalands län 14 500. I Hallands och Jönköpings län rör det sig om knappt 5 000. Skillnaderna beror delvis på att befolkningen är större i vissa av länen. De som jobbar direkt med småföretagens varuexport i Stockholms län motsvarar 2,8 procent av personerna mellan 20 och 64 år. Nivån är som jämförelse 2,6 procent i Hallands län, 2,3 procent i Jönköpings län, 2,2 procent i Skåne län och 1,4 procent i Västra Götalands län.

Medan det finns vissa regionala variationer i hur viktiga de exporterande småföretagen är för arbetsmarknaden, så utgör de en viktig del av arbetsmarknaden runtom i landet.

Handeln med övriga Europa

Handeln med EU är avgörande för Sveriges ekonomi. Den inre marknaden möjliggör fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och arbetskraft. EU har med den inre marknaden skapat ett unikt stort och integrerat handelsområde.

Bland de tolv länder som Sverige exporterar mest varor till är två tredjedelar medlemsländer i EU. Det handlar om Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna, Frankrike, Belgien, Polen samt Italien. De stora handelspartner som inte är medlemmar i unionen är Norge, USA, Storbritannien och Kina.

Sveriges tolv största handelspartners

Varuhandel år 2023, miljarder kronor fördelad per land.

Källa: Ekonomifakta.

Av Sveriges totala varuexport på 2 100 miljarder kronor går mer än hälften, 1 140 miljarder kronor, till EU-länderna. Tyskland är det land som Sverige säljer mest varor till. Norge är Sveriges näst viktigaste exportmarknad, medan landet inte är medlem i unionen ingår det ändå i EU:s inre marknad.

Denna handel reflekterar inte bara att Sverige står kulturellt och geografiskt nära Tyskland och Norge. Det är också så att ländernas ekonomier kompletterar varandra på bra vis. Tyskland har en stor industriell bas som försörjer svenska företag med insatsvaror och teknologi. Norge har energiresurser och omfattande köpkraft för det som produceras i Sverige. Näst efter USA är de nordiska grannländerna Danmark och Finland viktiga exportdestinationer för svenska produkter.

Det starka beroendet av EU-marknaden understryks ytterligare av importens struktur, där Tyskland är det största enskilda ursprungslandet för svensk import, följt av Nederländerna och Norge. Denna import, som omfattar allt från avancerade industrimaskiner till dagligvaror, är kritisk för att upprätthålla och utveckla den svenska ekonomin. Sammanlagt två tredjedelar av Sveriges varuimport kommer från de andra EU-länderna.

Sammanfattningsvis är handeln med EU inte bara en källa till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i Sverige utan också en drivkraft för innovation och utveckling inom landets näringsliv. Frihandeln inom EU främjar effektivitet och specialisering, vilket i sin tur bidrar till högre levnadsstandard och välstånd för svenska medborgare. Dessutom kan EU vara en stark part när vi skall förhandla om handelsavtal med länder utanför EU. Sådana överenskommelser är enklare att nå med den gemensamma styrkan hos EU än då ett enskilt land förhandlar.

Sverige har en starkt handelsberoende ekonomi

Sveriges ekonomiska resa är en berättelse om handel, innovation och tillväxt. Redan tidigt i historien finns exempel på avancerade ekonomiska institutioner i landet. Koppargruvan i Falun blev som exempel drygt tvåhundra år efter vikingatidens slut det allra första aktiebolaget i världen. Tidigare i historien var dock den svenska ekonomin relativt självförsörjande. Eftersom handeln med omvärlden var mera begränsad, var förutsättningarna till specialisering små. Resurserna saknades för att systematiskt satsa på forskning och utveckling.

I takt med att den svenska ekonomin har integrerats mer i den globala handeln har också ekonomin vuxit och levnadsstandarden lyfts. Det är en ekonomisk resa som påminner om den som också många andra länder runtom i världen har gjort. Avgörande för konkurrenskraft är forskning, utveckling och entreprenörskap. Dessa har tillsammans drivit produktiviteten. Därmed har svenska företag kunnat producera högkvalitativa varor och tjänster till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Konkurrenskraften på kort sikt kan påverkas av flera faktorer, inklusive växelkursen samt kostnader för löner, skatter och energi. Specifikt kan en svagare växelkurs göra svensk export mer attraktiv genom lägre priser internationellt. Samtidigt ökar då också kostnaden för importen. En låg växelkurs är alltså inte bara av godo. Det går inte att långsiktigt utveckla ett land endast genom att vara billig, man måste vara effektiv och innovativ också. Produktiviteten höjs genom att satsa på utbildning och forskning, stärka infrastrukturen, reformera ekonomin på olika sätt och låta företagen konkurrera.

Om vi teoretiskt tänker oss att de svenska företagen vore isolerade från omvärlden skulle de inte kunna uppnå i närheten av samma nivå av produktivitet som idag. Den inhemska marknaden i Sverige är helt enkelt för liten för att möjliggöra avancerad produktion. Utan exportintäkter skulle företagen inte ha råd att köpa in insatsvaror och teknologier som de behöver till sin produktion.

Dessutom skulle avsaknaden av internationell konkurrens innebära att de svenska företagen inte skulle ha samma tryck på sig att vara innovativa och anpassliga. De långsiktiga processer som sammantaget bidrar till att lyfta produktiviteten i ekonomin är alla beroende av att Sverige handlar med omvärlden.

Den andel av världshandeln som Sverige står för kan mätas genom att se på hur mycket av den globala exporten av varor och tjänster som kommer från Sverige. Sedan 1990 har Sveriges andel av den samlade globala ekonomin (räknat som den samlade köpkraften) minskat från knappt 0,6 procent till 0,4 procent. Samtidigt har faktiskt Sveriges andel av den globala exporten ökat från 1,0 till 1,1 procent. Exportkvoten, dvs. relationen mellan vår exportandel och vår andel av den globala ekonomin, har alltså ökat. Sverige har blivit en mer handelsberoende ekonomi. Vi är mer beroende av handel det globala snittet idag.

Sverige har en alltmer handelsberoende ekonomi

Källa: Ekonomifakta

Sammanfattningsvis speglar Sveriges ekonomiska utveckling en framgångsrik balans mellan innovation, produktivitetsförbättringar och ett konkurrenskraftigt näringsliv som har kunnat hävda sig på den internationella marknaden. Genom att navigera i en värld där konkurrensen ständigt ökar har Sverige lyckats säkra sitt ekonomiska välstånd och fortsätter att vara en stark nation på den globala marknaden.

Utländska direktinvesteringar

Sverige drar stor nytta av utländska direktinvesteringar, vilka bidrar på flera sätt till landets ekonomi. Investeringar kan komma i olika former. Exempel på det är förvärv av befintliga företag, nyetableringar, eller expansioner i redan etablerade verksamheter. Varje form av investering bidrar på olika sätt till ekonomisk tillväxt, sysselsättning, kunskapsöverföring och innovation. Det är därför inget konstigt att regeringar världen över generellt sett välkomnar utländska investeringar i sina respektive länder.

En av de främsta fördelarna med utländska direktinvesteringar är att de tenderar att öka sysselsättningen. Denna effekt finns inte bara hos de företagen där investeringarna sker, utan också bland underleverantörer till företagen och den lokala handeln där företagen är etablerade. Effekten finns såväl inom industrin som tjänstesektorn.

Utlandsägda företag brukar vara mera produktiva än andra företag inom samma bransch. Det kan förklaras av att företagen ofta har en unik produkt eller produktionsprocess, gott rykte eller tillgång till internationella nätverk för produktion och marknadsföring. Små tjänsteföretag är den grupp av företag där det sker mest utländska förvärv. Fem år efter förvärvet har de små tjänsteföretagen drygt 12 procent högre produktivitet, jämfört med företagen som inte har blivit uppköpta av utländska ägare.

Den högre produktiviteten hos utlandsägda företag bidrar inte bara till Sveriges ekonomiska tillväxt utan också till att stärka landets konkurrenskraft internationellt. Ett ytterligare argument för utländska direktinvesteringar är deras bidrag till den svenska exporten. Många av dessa företag är starkt exportorienterade de bidrar därför till att mera varor och tjänster kan säljas till omvärlden.

Genom att ha en bas i Sverige kan bolag från andra världsdelar få bättre tillgång till den europeiska marknaden, vilket i sin tur kan leda till ökad export från Sverige. Dessutom bidrar utländska direktinvesteringar till tekniköverföring och innovation. När utländska företag etablerar sig i Sverige tar de ofta med sig ny teknologi och nya arbetsmetoder, vilket kan stimulera innovation och effektivisering inom den svenska ekonomin.

Sammanfattningsvis spelar utländska investeringar en avgörande roll för Sveriges ekonomi. De skapar arbetstillfällen, ökar produktiviteten, stärker exporten och främjar tekniköverföring och innovation. Genom att välkomna och underlätta dessa investeringar kan Sverige fortsätta att dra nytta av globaliseringens fördelar, samtidigt som landet förstärker sin position på den internationella marknaden.

Tjänstehandeln

Tjänstesektorn består av företag som erbjuder tjänster av många olika slag. En väl fungerande tjänstesektor är nödvändig för att skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Enligt Världshandelsorganisationen WTO står tjänstesektorn för runt 50 procent av sysselsättningen i världen.

I början av 1980-talet utgjorde varuexporten ungefär 25 procent av Sveriges samlade ekonomiska produktion, medan tjänsteexporten utgjorde 5 procent. Sedan dess har tjänsteexporten ökat kraftigt till 18 procent av den samlade ekonomiska produktionen i Sverige. Varuexporten som andel av den samlade ekonomiska produktionen har också ökat över tid, men tjänsteexportens andel har ökat snabbare. Denna utveckling förklaras bland annat av globala värdekedjor. En global värdekedja beskriver processen i produktionen av något – från idé och design till slutprodukt, distribution och eventuella eftertjänster. Forskning och utveckling, marknadsföring och försäljning är exempel på tjänster i en produkts värdekedja.

Teknikutvecklingen, inte minst digitaliseringen, har också medfört att tjänstehandeln ökat i snabb takt de senaste decennierna. Det har underlättat gränsöverskridande transaktioner och gjort det möjligt för fler och mindre företag, i både utvecklade och utvecklingsländer, att handla internationellt, genom till exempel internetsajter och digitala marknadsplatser.

Tjänstehandel omfattar IT-tjänster, konsulttjänster, byggtjänster, transporttjänster, sjukvårds- och utbildningstjänster och turism. Det är vanligt att dela upp tjänstehandel i fyra kategorier. Det första sättet kallas gränsöverskridande och handlar om att tjänsten säljs över landets gränser via telekommunikation eller transporter. Ett exempel kan vara indiska IT-ingenjörer som utför arbete åt ett företag i Sverige. Det andra sättet är att tjänsten konsumeras utomlands, vanligt i form av turism. När utländska turister kommer till Sverige konsumerar de tjänster (exempelvis restaurangbesök) som leder till inkomster för Sverige. Det tredje sättet sker genom kommersiell närvaro. Till exempel kan det handla om att ett svenskt företag öppnar en fabrik eller ett kontor i ett annat land. Det fjärde sättet handlar om kortvarig närvaro av personal för specifika projekt. Svenska gruvföretag eller byggföretag har till exempel ofta verksamheter i andra länder där de utvecklar och driver olika projekt.

Källa: Ekonomifakta