Förslaget till riskskatt för vissa kreditinstitut avstyrks. Det regelverk som byggts upp efter finanskrisen är tillräckligt robust för att minimera risken för att ett fallerande svenskt kreditinstitut kommer att orsaka en finansiell kris. Dessutom är de reserver som byggts upp inom banksystemet för att klara en eventuell kris avsevärda. Det saknas därför motiv för att införa en förhöjd skatt för större kreditinstitut. Gränsen för skattskyldighet på 150 miljarder kronor i skulder är godtyckligt satt och utgör inte någon garant för att det inte uppstår en kris utanför den krets av institut som föreslås träffas av skatten.
Kostnaderna för skatten kommer till stora delar kommer att bäras av kreditinstitutens kunder genom högre räntor och dyrare priser på finansiella tjänster. Skatten blir därmed kontraproduktiv till de nödvändiga åtgärder som behövs för att öka investeringar i svenska företag.