Sammanfattning
Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att yttra sig över betänkandet Genomförandet av ändringar i utstationeringsdirektivet (SOU 2019:25).
Föreningen anser att många av de ändringar som skett i direktivet är olyckliga och kommer få negativa konsekvenser för möjligheten att tillhandahålla tjänster på EU:s inre marknad. Ändringarna innebär bland annat att reglerna blir mer komplicerade, administrativt betungande och rättsligt osäkra. Det är till nackdel för både företagen och deras anställda.
Tyvärr hotar många av de överväganden som utredningen gör att förstärka den effekten ytterligare. Det gäller bland annat:
• Avseende lön bör det framgå av lagtexten att det endast är obligatoriska ersättningar som kan krävas med stöd av stridsåtgärder. Att bara framhålla detta i motiven är en otillräcklig och missvisande lagstiftningsteknik.
• Avseende långvarig utstationering bör det tydliggöras vilka bestämmelser som utstationerande arbetsgivare ska tillämpa efter att tidsgränserna har uppnåtts. Därutöver saknar en rad av de slutsatser som utredningen drar rörande beräkning av utstationeringstid stöd i direktivet och kommer komplicera en redan mycket svårtillämplig lagstiftning ytterligare.
• Utredningens förslag om en informationsskyldighet till de arbetstagare som ersätter en annan för att utföra samma arbete på samma plats utgör en tydlig överimplementering som inte bör genomföras.
• Det bör införas en sanktion för de svenska fackliga organisationer som inte till Arbetsmiljöverket ger in de kollektivavtalsvillkor som får genomdrivas med stöd av stridsåtgärder.
• Utredningens förslag om att införa en lagstadgad likabehandlingsprincip för uthyrda utstationerade arbetstagare går emot grundläggande principer på den svenska arbetsmarknaden och bör inte genomföras. Vår kollektivavtalsmodell utgör en tillräcklig garanti för att tillförsäkra även uthyrda utstationerade arbetstagare villkor i enlighet med vad som anges i direktivet.
• För det fall att en lagstadgad likabehandlingsprincip införs för uthyrda utstationerade arbetstagare saknas det förutsättningar att därutöver tillåta stridsåtgärder i syfte att reglera villkoren i kollektivavtal. De uthyrda utstationerade arbetstagarna är i så fall genom lagstiftningen redan garanterade de villkor som gäller i kundföretaget. Eftersom direktivets syfte redan är uppfyllt blir tillåtandet av stridsåtgärder en oproportionerlig inskränkning i den fria rörligheten av tjänster.