Fyra utmaningar som avgör Sveriges framtid

Det är i år tjugo år sedan Svenskt Näringsliv bildades. Mycket i Sverige och omvärlden har förändrats sedan dess. Ekonomin har omvandlats i en rasande takt. Flera av världens största företag fanns inte för tjugo år sedan men många av de som fanns då har genom ständig omvandling och förnyelse fortsatt att skapa välstånd och jobb.

Svenska företag har varit ledande i utvecklingen. Vi har ett nytt näringsliv med klart lysande globala stjärnor, men också hundraåriga företag som leder omställningen i sina branscher.

Lika lite som man 2001 visste var vi skulle befinna oss idag kan vi med någon större säkerhet veta var vi kommer att vara om ytterligare tjugo år. Men vi vet att det finns fyra områden med stor betydelse för hur väl det kommer att gå för Sverige, områden där näringslivet kan spela en helt avgörande roll.

Vi ska klara klimatomställningen

Vi måste skapa en hållbar framtid. Politikerna har pekat ut färdriktningen för omställningen och näringslivet har på bred front antagit klimatutmaningen. Trycket från ägare, kunder och medarbetare är stort. Kraften i företagens omställning är enorm.

Fokus ligger inte bara på att minska de egna utsläppen utan också på att bidra till att andras utsläpp minskar. De svenska företagens innovationer, lösningar och kunnande gör störst nytta om de blir tillgängliga för omvärlden. De svenska utsläppen är trots allt små globalt sett.

Politiken måste röja undan hinder och underlätta för näringslivet att ställa om. Fokus ska ligga på hållbar utveckling genom tillväxt, export och jobb. Politiken behöver ha tillit till näringslivets egen kraft och förmåga att ställa om och bidra till en hållbar utveckling globalt. Titta på utvecklingen i norra Sverige, där företag bryter ny mark med nya lösningar som ger ett snabbspår till klimatomställningen.

Samtidigt måste politiken styra bort ifrån det som försvårarar företagens klimatomställning.

Oförståelsen i EU-institutionerna för vårt skogsbruk och vår vattenkraft är djupt problematisk. Samma sak gäller förslagen om så kallad ”hållbar bolagsstyrning”.

Den förda energipolitiken bör målsätta fossilfrihet, kostnadseffektivitet och systemfunktion i stället för att klamra sig fast vid ideologiska låsningar. De nödvändiga och ambitiösa infrastruktursatsningar, såväl fysiska som digitala, som krävs för att vi ska lyckas saknas fortfarande.

Enkelt uttryckt: För att bli framgångsrik måste politiken vara långsiktig, förutsägbar och inriktad på att underlätta för näringslivet att ställa om.

Vi ska värna frihet, öppenhet och frihandel

Globaliseringen är en av vår tids stora förändringar och något vi ska värna och utveckla. Den globala handeln har lyft miljontals människor ur fattigdom. Tack vare vår handel med omvärlden har 1,3 miljoner människor i Sverige ett jobb.

Den nya globala världen har dock sina utmaningar. Det finns ett stort behov av uppdaterade handelsregelverk. Här måste näringslivet spela en viktig roll. Det är företag, inte länder, som handlar med varandra och därmed nyttjar handelsavtalen.

EU är vår största marknad. Det är viktigare än någonsin att EU fortsätter att utveckla den fria rörligheten, de öppna gränserna inom Europa och ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Europa har en stark utgångsposition, men för att göra EU-länderna mer konkurrenskraftiga krävs stora insatser. EU måste fokusera på sitt uppdrag och låta de enskilda medlemsländerna fokusera på sina uppdrag.

EU:s roll är att värna och utveckla de grundläggande friheterna, öka den europiska tillväxten och välståndet, samt underlätta en grön och digital inre marknad. Vi kommer göra allt vi kan för att hjälpa till.

Vi ska bli bäst på digitalisering

Sveriges välståndsresa under de senaste 100 åren är ett resultat av att vi lyckats klättra uppåt i värdekedjan. Nu är det dags för nästa stora steg. Vi står med ett ben i den nya digitala världen och ett ben i den gamla världen. Digitaliseringen erbjuder oändliga möjligheter.

Men vi behöver öka takten. Digitaliseringen måste få ett större genomslag i utbildningssystemet. Vi som lämnat skolbänken måste få bättre möjligheter att hänga med i tiden och uppdatera våra kunskaper. Utbildningssystemet behöver ställas om så att det bättre möter både näringslivets behov och de nya digitala kraven.

Vi ska ge alla möjlighet till ett arbete

Allt för många människor i Sverige står utan jobb. Allt för många lever i utanförskap. Varje lågkonjunktur under de senaste decennierna har resulterat i att en ny och högre arbetslöshet permanentats.

Därför måste arbetsmarknaden reformeras så att arbetslinjen stärks. Dagens skatte- och bidragsystem behöver reformeras. De ekonomiska förutsättningarna för att anställa bör förbättras och det ska löna sig bättre att ta ett jobb. Möjligheterna till en andra eller tredje chans in i på arbetsmarknaden måste bli större. Yrkesutbildningarna behöver bli fler. Utbildningssystemet måste fokusera och prioritera utbildningar som leder till arbete.

Vi måste också knäcka den arbetslivskriminalitet som breder ut sig. Utnyttjandet av människor och välfärdssystemet ska stoppas. Vi ska värna och utveckla den svenska modellen där parterna på arbetsmarknaden tillsammans bestämmer spelreglerna på arbetsmarknaden.

På vart och ett av dessa områden ställs krav på näringslivet, men också på politiken. De kraven känner Svenskt Näringsliv och våra medlemmar. Vi kommer fortsätta att driva på för att Sverige ska vara ett land där det är bra att starta, äga och driva företag.

Om de kommande tjugo åren blir framgångsrika eller inte beror i slutändan på de beslut vi fattar under den närmaste tiden. Om politiken tar till vara företagsamhetens förmåga att skapa välstånd och jobb – men också lösa och hantera stora samhällsproblem – så finns det goda förutsättningar.

Sveriges företag och företagare vill vara med och ta det ansvaret. Men de måste få förutsättningar att göra det.

Fredrik Persson, ordförande Svenskt Näringsliv