Järvsögymnasiet – friskolan som bidrar med tillväxt

När Järvsögymnasiet startade för fem år sedan var motvinden påtaglig. Ljusdals kommun var skeptisk. I dag har skolan 200 elever – och hälften kommer från andra kommuner.

När fyra riksdagspolitiker – Lili André (KD), Lars Beckman (M), Anders W. Jonsson (C) och Daniel Persson (SD) – besöker skolan blir det ett samtal om entreprenörskap, landsbygdsutveckling och skolans roll i samhällsbygget.

– Det var tufft att komma igång. Kommunen var rädd att vi skulle ”ta” elever från en redan dalande gymnasieskola. Vi menade tvärtom att vi skulle komplettera och bidra till att fler utsocknes väljer att studera i kommunen, säger Dennis Lauren och Johanna Lauren, som driver skolan.

Anders W. Jonsson från Centerpartiet undrar hur samarbetet med kommunen fungerar idag?

– I dag fungerar det bra. Men i början fanns en oro. Redan första året såg vi dock att gymnasiet i Ljusdal ökade sitt elevantal när vi startade Järvsö Gymnasium. Vi har 25 procent av våra elever från kommunen och resten utifrån – precis som vi trodde. Och totalt sett studerar fler elever från Ljusdals kommun vid ett lokalt gymnasium idag än innan vi startade, säger Johanna Lauren.

Hela Järvsö är ett klassrum

Järvsögymnasiet erbjuder utbildningar inom teknik, estetisk medieprofil, djurvård, äventyr och affärsutveckling. Alla program vilar på värderingarna kreativitet, entreprenörskap och medvetenhet.

– Vi särskiljer inte olika typer av utbildningar. Alla är lika viktiga och lika värdefulla. Det vi är bra på blir bygden bra på – och vice versa. Eleverna känner att de är med och skapar Järvsö på riktigt, säger Johanna Lauren.

Skolan samarbetar tätt med det lokala näringslivet. Undervisning sker på Vildriket, i skidbacken och hos andra företag. Fyra minibussar och en större buss gör det möjligt att ta undervisningen utanför klassrummet.

Att den omtalade Järvsöandan ska leva vidare med den yngre generationen borgar Järvsö gymnasiums inriktning för. Entreprenörskap är en röd tråd. Alla elever läser entreprenörskap i årskurs två och nästan samtliga driver UF-företag i trean.

– Vi vill att eleverna ska bli bra på att pitcha, sälja och förverkliga idéer, berättar Dennis Lauren.

Att bygga nytt – och stå emot debatten

Nyfikenheten på verksamheten är stor hos politikerna och Lars Beckman från Moderaterna undrar om det varit svårt att få tag i behöriga lärare?

– Relativt lätt faktiskt. Vi märker att människor aktivt flyttar hit för att jobba hos oss. Runt 75 procent av lärarna är behöriga idag, svarar Dennis.

Pedagogiskt har skolan valt en tydlig linje med stort fokus på arbetsplatsförlagt lärande (APL) och praktiska moment. Och man jobbar aktivt för att skapa en mer provfri miljö. Lärandet står i centrum, inte proven.

En del kritik kan komma kring att friskolor inte har samma utmaningar som de kommunala skolorna vad gäller elever med särskilda behov men enligt Johanna Lauren är förutsättningarna detsamma. Alla elever tas in på betyg, det sker inga andra urval. Skolan har förutom lärare också en specialpedagog och en socialpedagog anställda för att hjälpa elever med särskilda behov.

På plats den här dagen är partirepresentanter som generellt sett är positiva till friskolor och Anders Jonsson från Centerpartiet undrar om de är vana den negativa diskussionen som ofta förs om friskolor.

– I den dagliga verksamheten märker vi inte så mycket av den. Men i det större perspektivet kan vi provoceras av en snedvriden bild. Det finns en hatretorik i vinstdiskussionerna. Vi jämför oss inte med andra – vi tar inspiration. Och vi lever här och nu med fokus på våra ungdomar, säger Johanna.

Framtid och skoldebatt

Under politikernas besök diskuteras friskolans roll i debatten. Dennis och Johanna Lauren efterlyser ett annat tonläge.

– Lyft svensk skola i stället för att sänka den. Fokusera på kvaliteten. Debatten handlar för mycket om ideologi och för lite om forskning och resultat. Vi skulle vilja se att man i högre grad följer forskningen snarare än ideologin.

Besöket avslutas med samtal om framtiden – både för skolan och för landsbygden. För Järvsögymnasiet är ambitionen tydlig: att fortsätta vara en motor för inflyttning, företagande och framtidstro.

– Vi gör det här för ungdomarna – men också för bygden. Skolan och platsen växer tillsammans, avslutar Johanna.