Mängdbrotten måste prioriteras när den grova organiserade brottsligheten ska bekämpas

Tryggheten är för företagaren likt alla medborgare i Sverige en allt viktigare fråga och den påverkar numera oss alla. När vi varje år frågar företagen på Gotland om de högst prioriterade frågorna för ett välfungerande företagsklimat så hamnar ökad trygghet och minskad brottslighet ständigt i topp.

Jag möts dagligen av vittnesmål från bland annat handlare som drabbats av inbrott, företag från besöksnäringen vars personal har utsatts för hot och våld, tjänsteföretag som drabbats av bedrägerier, industriföretag som drabbats av stölder av material och transportföretag som gång efter annan blir av med diesel och värdefull utrustning.

Ovanstående, så kallade mängdbrott, får ofta stå tillbaka för annan brottslighet. I ett kortsiktigt läge kan man förstå att grövre brottslighet måste gå före men i det långa loppet går det inte att prioritera ned mängdbrotten. Det kommer med all säkerhet att påverka företagarnas och medborgarnas förtroende för rättsväsendet, vilket givetvis är mycket bekymmersamt. Att hålla efter mängdbrotten har dessutom en brottsförebyggande effekt eftersom ungdomar ofta börjar sin kriminella bana med mindre brott.

När vi i vår Företagarpanel frågar företagen på Gotland svarar 44 procent av företagen att de har utsatts för brott de senaste 12 månaderna. Notan att drabbas av och skydda sig mot brottsligheten uppskattas kosta Sveriges företagare ungefär 100 miljarder kronor varje år, vilket är mer än dubbelt så mycket som Polismyndighetens budget för 2024.

Företagen i Sverige uppskattar att de varje år förlorar runt 5,5 miljarder kronor på grund av bedrägerier. Men trots att bedrägerierna är en stor finansieringskälla för den organiserade brottligheten finns det statistiska utmaningar. Exempelvis är det problematiskt att polisen inte har tillräckligt många brottskoder för brott mot företag. Det finns förhållandevis lite kunskap om omfattningen av de brott som näringslivet utsätts för och de konsekvenser brottsligheten har för företagandet i Sverige. Om man inte vet hur omfattande brottsligheten mot företag är så är det svårt att veta hur man ska motverka den.

Vi har landat i en ond spiral med kriminalitet som måste brytas. I stället för att lägga stora summor på säkerhetslösningar, ersättning av förlorade varor, reparationer av skador och rehabilitering av traumatiserad personal bör företag återigen få lägga pengar på det som faktiskt skapar tillväxt för deras verksamhet och för Sverige.

Att företag, som genom att skapa jobb och skatteintäkter, är en bärare av den svenska samhällsstrukturen och vår gemensamma välfärd ska lägga orimliga summor på att hantera brottslighet i stället för värdefull tillväxt i sina bolag är tragiskt för hela samhällsutvecklingen.

Om vi genom att stoppa brotten mot företagen kan strypa de kriminellas inkomst har vi kommit en bit på vägen för att också stoppa den utbredda kriminaliteten i Sverige. Polisen måste därför börja bekämpa mängdbrott och grov organiserad brottslighet parallellt.