Nu har det gått sex år sedan Reinfeldts uttalande om att arbetslösheten var mycket låg bland etniska födda svenskar mitt i livet. För inrikes födda, som han syftade på, har arbetslösheten stadigt gått ned sedan dess. För utrikes födda med kort utbildning är dock utvecklingen en annan. Det saknas fortfarande enkla jobb med låga trösklar in på svensk arbetsmarknad.
Arbetslösheten föll under 2017 och är nu nere på 6,7 procent, en nivå som ligger två procentenheter under 2010 års toppnivå. Delar man upp statistiken på olika grupper blir dock bilden mer fragmenterad. Ser vi till födelseland och utbildningsnivå sticker gruppen utrikes födda med förgymnasial utbildning ut. Här är arbetslösheten 31,8 procent, mer än dubbelt så hög som för inrikes födda med samma utbildningsnivå.
Att det saknas enkla jobb för de som saknar gymnasieutbildning har varit ett kännetecken för svensk arbetsmarknad under lång tid. Efterfrågan på arbeten med låga trösklar in är högre än utbudet av jobb. En bransch som på många sätt svarar mot denna efterfråga är RUT-branschen där utbildningskraven är lägre än i många andra branscher.
Branschen sysselsätter dessutom en högre andel utrikes födda jämfört med andra branscher. I övriga branscher är endast två av tio anställda födda utanför Sverige, jämfört med fyra av tio hos RUT-företagen. Överrepresentationen är tydlig oavsett vilken födelseregion utanför Sverige som man tittar på.
I en situation där var tredje utrikes född utan gymnasieexamen som vill arbeta är arbetslös så krävs det givetvis mycket för att vända utvecklingen. RUT-branschen är med sin anställningsprofil en del av lösningen. Totalt sett saknar 63 000 utrikes födda med kort utbildning arbete, en utmaning som inte ska underskattas.
Läs hela artikeln här inklusive diagram! (bädda in följandelänk bakom texten: https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2018/mars/eftertraktade-jobb-i-rut-branschen/)
RUT