Livsmedelskontroller genomförs av kommunen hos anläggningar som hanterar livsmedel. Detta för att det ska vara säkert för invånarna att äta eller köpa mat från det aktuella företaget. I Östersunds kommun finns sju miljö- och hälsoskyddsinspektörer som likt sina kollegor runt om i landet genomför dessa kontroller.
– Vi har haft en taxa som baseras på storlek, behov och risk och utifrån den har företag debiterats årligen i förväg. Nu har en ny förordning kommit som gör att vi går över till debitering i direkt anslutning till besök, säger Ann-Charlotte Skoog, miljöchef på Östersunds kommun.
Den nya förordningen måste vara implementerad under 2023 men Östersunds kommun har valt att påbörja arbetet redan nu när vi går in i 2022.
– Vi inför efterhandsdebitering i två steg. Det första steget innebär att nystartade företag direkt får efterhandsdebitering nu under 2022. Befintliga företag kommer introduceras till det nya debiteringssättet under 2023. Vi ser att det är en bra metod, dels hinner vi få till våra rutiner internt, men vi hinner också få feedback från företagen om hur de upplever den nya modellen, säger Ann-Charlotte Skoog.
Priset för företagen kommer inte förändras nämnvärt tror Ann-Charlotte men processen blir tydligare. Har man haft besök så får man en faktura.
– Antal besök kommer märkas på hur väl företagen sköter sig så till viss del kan man påverka sin taxa lite. Men antal besök bygger också på en riskklassningsmodell. Ett företag kan ha besök vart tredje år och upp till 3-4 gånger på ett år. Även avvikelser som måste följas upp får man betala för när uppföljningsbesöket sker, säger Ann-Charlotte.
– Svenskt Näringsliv har under lång tid förordat efterhandsdebitering som vi ser är positivt. Att debitera för en tjänst i efterhand skapar större förtroende och tydlighet. Att Östersund som största kommun i länet nu tar initiativ direkt är bra, säger Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv.
På Område Näringsliv och Tillväxt tycker näringslivsutvecklare Maria Stenhammar också att det är mycket positivt.
– Näringslivet har efterfrågat detta länge. De har undrat varför de ska betala om jag inte vet att jag får ett besök? Efterhandsdebitering är jättebra. Företagen har inga problem att betala men de vill betala i anslutning till ett faktiskt besök. Att Samhällsbyggnadsförvaltningen tar tag i det här redan nu är mycket bra, säger Maria Stenhammar.
Nya förordningen om avgifter innebär alltså att man övergår från att ta betalt i förväg för livsmedelskontrollerna till att ta betalt för den faktiskt nedlagda tiden efter man haft sitt besök.
– Den utmaning jag ser för mig och mina medarbetare är att vi är dåliga på att ta betalt för tid som vi lägger ner. Vi har inte tränat på att ta betalt för vår tid, för oss är det enklare att ha en fast tariff. Det vi inte tar betalt av företagarna, det får skattebetalarna stå för i stället vilket inte är korrekt. Det är den som bedriver verksamheten som ska bekosta den tillsyn som bedrivs hos dem, säger Ann-Charlotte Skoog .
Ann-Charlotte säger att det nu kommer upplevas som en vanlig konsulttjänst, man betalar för förberedelser, sammanställningar, efterarbete, efterforskningar och genomförande.
Östersund hakade som nämnts på direkt när nya direktivet kom, men först i landet är de inte.
– Vi har bland annat haft kontakt med Stockholm för att lära lite av dem. Det finns också flera kommuner i landet som haft det här arbetssättet i flera år, bland annat Norrköping. Så mitt tips till andra kommuner är att dels lära av de som redan har efterdebitering som arbetsmetod, dels att ta det i två steg och långsamt implementera.
Lokalt FöretagsklimatTillsynsavgifter