Dagens system skapar oförutsägbara tillståndsprocesser

Wibax, med huvudkontor i Piteå, är ett företag som köper in, producerar, lagrar och distribuerar kemikalier. Produkterna är ofta av liknande karaktär – frätande ämnen, brandfarliga produkter som diesel samt oklassificerade kemikalier. Verksamheten följer generellt en återkommande modell: produkter köps in, lagras i cisterner och levereras vidare med lastbil eller järnväg. Men trots detta möts bolaget av stora variationer i tillsynsmyndigheternas krav och kompletteringsbegäran.

– Under mina 10 år på Wibax har jag varit inblandad i åtta ärenden som gått till MPD (Miljöprövningsdelegationen), där sex av dessa har kommit till beslut, samt tre ärenden som gått till MMD (Mark- och miljödomstolen) där två har avgjorts. Trots att vår lagringsverksamhet är väldigt likvärdig så är det ändå oförutsägbart hur processen kommer att gå, och vilka krav som ställs i ärendet har varierat beroende på både handläggare och vilken länsstyrelse som är remissinstans, säger Anna Bergvall, Chief QSE Officer på Wibax.

Anna Bergvall berättar att vissa länsstyrelser kräver betydligt mer underlag än andra.

– När man är i en tillståndsprocess får man ofta begäran om kompletteringar. Med anledning av att våra verksamheter är snarlika kan vi utgå från underlaget från tidigare prövningar när vi ansöker om nästa. I vissa processer har vi endast fått ett fåtal kompletteringar, medan vi i andra processer kan få flera kompletteringsrundor trots att handlingarna är likvärdiga från början.

Olika bedömningar hos olika länsstyrelser

Hon berättar vidare om hur skillnaden mellan länsstyrelserna kan se ut i praktiken.

– Vi har exempelvis haft en ärende där länsstyrelsen var remissinstans men ärendet prövades i domstol. Aktuell länsstyrelse kom tillbaka med krav på kompletteringar på vårt samrådsunderlag, vilket var förvånande då det var det mest omfattande samrådsunderlag vi har skickat in under min tid på Wibax. Jag tyckte detta kändes obefogat och valde att ställa frågan till en handläggare på en annan länsstyrelse jag hade kontakt med, hur vanligt det är att denna typ av kompletteringskrav kommer redan i samrådsskedet. Svaret jag fick var att de väldigt sällan begär kompletteringar på samrådsunderlag, och i så fall endast om något grundläggande saknades. Detta är bara ett exempel av många som illustrerar hur det kan se ut i praktiken. Det upplevs väldigt godtyckligt huruvida en tillståndsprocess ska gå smidigt eller bli långdragen och kostsam, fortsätter hon.

Miljöbalken bidrar till godtycklighet

Anna Bergvall menar att miljöbalken i sig bidrar till en del av oförutsägbarheten i tillståndsprocesserna.

– Miljöbalken ger en alldeles för stor tolkningsmöjlighet, vilket gör processen väldigt beroende av remissinstansens och handläggarens erfarenhet. Det skapar en oförutsägbarhet, vilket gör det osäkert för företagen.

I stället för dagens system med 21 länsstyrelser som tolkar samma lagstiftning på olika sätt, efterfrågar Anna Bergvall ett mer enhetligt system som blir mer förutsägbart och transparent för näringslivet. I Miljötillståndsutredningen som överlämnades till regeringen i januari i år är ett av förslagen att inrätta en ny prövningsmyndighet som ska ansvara för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen.

– Miljöprövning är viktigt, men det måste finnas mer effektiva sätt att göra det på än dagens system. I en tid när investeringstakten och tillväxten måste öka får inte investeringar skjutas på framtiden. En ny prövningsmyndighet skulle inte lösa alla problem över en natt, men skulle vara viktigt steg på vägen. För oss, som har verksamheter på flera platser i landet, skulle det underlätta väsentligt att ha kontakt med bara en myndighet. I en enskild prövningsmyndighet förväntar jag mig dessutom att det kommer finnas en högre teknisk kompetens vilket jag tror skulle ge smidigare hantering av tillståndsprocesserna, avslutar Anna Bergvall.