Sveriges största kommun saknar ändå mark

– För att få tillgång till mark för den nya staden har vi fått köpa loss från staten. Det betyder långa processer innan vi når fram emellanåt. Just i den del av kommunen där efterfrågan på mark är störst från företag äger vi minst… Och det är trångt även där vi vill utveckla vårt industriområde, berättar Ann-Christin Samuelsson, Kirunas tillväxtchef sedan två år tillbaka och innan dess näringslivsutvecklare i fem år.

– Vi har förstås också den enorma stadsomvandlingen som suger mycket kraft och gör att vi inte klarar allt vi vill göra i övrigt.

– Men vi sitter inte med armarna i kors utan försöker förbättra oss successivt. För några år sedan låg vi riktigt risigt till jämfört med andra kommuner när det gällde hanteringen av bygglov. Vi tog till oss det och vidtog en rad åtgärder. Vid en senare mätning hade vi också förbättrat oss mest i hela Sverige!

Kiruna ligger fortfarande riktigt dåligt till när företagare bedömer politikernas och tjänstemännens attityder till näringslivet. I stort sett sämst i landet liksom när man betygsätter kommunal service och hur lagar och regler följs. Allra sämst när det handlar om konkurrens från kommunen.

– Ett speciellt bekymmer är att skolan ligger så lågt. Många unga väljer gruvnäringen av tradition, men det finns ändå en innovationskraft i kommunen, understryker Ann-Christin Samuelsson.

– Samtidigt är den allmänna lite negativa synen på företagande inte förvånande. I bruksmiljöer med en dominant arbetsgivare blir ofta utfallet så här. Det finns ändå en historia som lever kvar och det är svårt att kasta av sig den.

– Men här finns ändå idéer till företagande, även om utveckling kan ta tid. Ta turistnäringen som många hade en avog inställning till i början. Nu ser det helt annorlunda ut.

Djupintervjuer ska ge bättre bild

I Kiruna har man nyligen börjat djupintervjua företagare för att bättre få kännedom om vad de väntar sig av kommunen och hur de själva bedömer framtid och utveckling.

– Vi vill helt enkelt ha en bättre bild av företagandet och vill veta vad näringslivet kräver av oss och hur man själva försöker utvecklas. Samtidigt har vi nu fått en ekonomisk marginal att tillsätta en företagslots och förstärka både sidorna som jobbar mot befintliga företag och ska vara en hjälp i myndighetskontakter.

– Kiruna har ett högt nyföretagande, vilket kan verka märkligt eftersom vi knappt har någon arbetslöshet och fina tillväxtsiffror med ett näringsliv på högvarv. Många anser ändå att det finns ytterligare affärsmöjligheter och vi får väl runt 100 nya företag varje år, avslutar Ann-Christin Samuelsson.