Kommunerna fortsätter utbilda unga till arbetslöshet
Trots nya lagkrav fortsätter många kommuner i Östergötland att planera gymnasie- och vuxenutbildningen utan att ta tillräcklig hänsyn till arbetsmarknadens behov. I stället styrs utbildningsutbudet i hög grad av elevernas efterfrågan. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.

Regeringens dimensioneringsreform är tydlig: utbildningsplatser i gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska inte bara anpassas efter söktryck, utan också efter vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Syftet är att fler unga ska få jobb efter utbildningen – och att företagen ska få tillgång till rätt kompetens.

Men i praktiken har reformen fått begränsad effekt i Östergötland.
– Det ger eleverna sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I stället för att bygga ut utbildningar där jobben finns fortsätter man att utbilda unga till arbetslöshet, säger Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv.
Stora kommuner har inte gjort några förändringar
I undersökningen har samtliga kommuner i länet svarat på hur de anpassat sitt utbildningsutbud efter de nya reglerna. Resultatet visar att de största kommunerna, Linköping, Norrköping och Motala, inte har gjort några förändringar alls. Det gäller både yrkesprogram, högskoleförberedande program och vuxenutbildningen.
Tillsammans står dessa tre kommuner för merparten av gymnasieplatserna i länet. Samtidigt pekar Skolverkets planeringsunderlag tydligt på behov av fler platser på yrkesprogram och färre på flera högskoleförberedande program, där många elever inte studerar vidare efter examen.
Företagens största tillväxthinder ignoreras
Att kommunerna inte ställer om utbildningsutbudet sker samtidigt som företagen i Östergötland återkommande pekar ut kompetensbrist som sitt största tillväxthinder. Många har svårt att rekrytera medarbetare med rätt utbildning, samtidigt som unga riskerar att lämna skolan utan jobbutsikter.
– Det här är ett självskadebeteende. Det drabbar unga, näringslivet och i förlängningen även kommunerna själva genom sämre skatteunderlag och mindre resurser till välfärden, säger Johan Gustafsson.
Små justeringar i några få kommuner
Endast tre kommuner, Mjölby, Söderköping och Finspång, uppger att de har gjort vissa justeringar i utbildningsutbudet. Förändringarna är dock små och står inte i proportion till det samlade kompetensbehovet i länet.
– När kommuner fortsätter erbjuda utbildningar som riskerar att leda till arbetslöshet skickar det en farlig signal till unga som står inför ett av sina viktigaste val i livet, säger Johan Gustafsson.

Rapport dimensioneringsreformen i Östergötland
Om underökningen
Svenskt Näringsliv har genomfört en enkätundersökning riktad till utbildningsförvaltningarna i samtliga kommuner i Östergötlands län. Alla kommuner med gymnasieutbildning har svarat. Endast tre mindre kommuner redovisar konkreta, men marginella, förändringar av utbildningsutbudet, trots att företagen i länet rapporterar ökande rekryteringssvårigheter och stor brist på rätt kompetens.



