Hela kommunen ska vara näringslivsvänlig 

På en inspirationsdag i Hässleholm, arrangerad av Svenskt Näringsliv, samlades 120 politiker och tjänstemän från södra Sverige för att utbyta idéer om hur kommuner kan förbättra sitt arbete gentemot näringslivet. Sedan 2001 har Svenskt Näringsliv genom sin ranking ”Lokalt företagsklimat” mätt hur företagare upplever företagsklimatet i landets kommuner. En av de kommuner som förbättrat sig allra mest är Timrå kommun. Av landets 290 kommuner landade kommunen 2001 på plats 242, i den senaste på plats 29. Före detta kommunalrådet Ewa Lindstrand förklarar framgången med att kommunen lyckades sätta en tydlig vision. 

– Det pratas mycket om Timrås A4. 2003 satte vi oss ner och gjorde en ny vision för kommunen. Det var ingen tjock lunta där alla de tydliga visionerna försvann i all text, utan en enkel A4. Det ska vara kort och tydligt så alla vet vilka riktlinjer som ska vara styrande för kommunen. Sen följer vi upp visionen med olika indikatorer och utformar handlingsplaner och åtgärdsplaner när vi ser att vi landar fel, säger Ewa Lindstrand. 

En av Timrås visioner var att kommunen i Svenskt Näringslivs ranking skulle ha Norrlands bästa företagsklimat, något som de också uppnått upprepade gånger. Att ha en tydlig vision är dock inte tillräckligt. Björn Lindgren, ansvarig för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv, menar att det också krävs ett systematiskt förbättringsarbete. Efter att ha studerat flera framgångsrika kommuner har man kunnat identifiera fyra gemensamma steg; att undersöka kommunens förutsättningar, inhämta information, göra en prioritering och handlingsplan, och slutligen genomföra och följa upp handlingsplanen. 

– Framgångsfaktorer har varit att fokusera på de tre första stegen i denna modell. När grundarbetet är välgjort kommer genomförandet också bli betydligt enklare. Därtill måste man involvera såväl näringslivet som den egna organisationen i alla steg, säger Björn Lindgren. 

En av de kommuner som lyckats väl i sitt strategiska arbete är Svedala kommun, som de senaste åren klättrat kraftigt i Svenskt Näringslivs ranking. Näringslivschef Kosovar Gashi påpekar att det är viktigt att använda sig av olika undersökningar för att följa upp och förbättra arbetet, både sådana man gör själv och sådana som görs av andra. 

– Det är lätt att man börjar göra undersökningar och fråga företagarna när det går dåligt. Vi har i år nått vårt bästa betyg någonsin i Svenskt Näringslivs ranking. Nu går vi ut och gör en enkät där vi frågar företagarna vad vi behöver göra för att fortsätta ha ett bra företagsklimat även i framtiden, säger Kosovar Gashi. 

Erik Langby, f.d. kommunalråd i Nacka har erfarenhet både av att ha lett en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner och av att ha varit mentor åt ett stort antal kommuner som har velat förbättra sitt näringslivsarbete. När han får frågan vad som är avgörande för att nå framgången pekar han på en specifik person. 

– En absolut avgörande del är att man får med sig kommunchefen i arbetet. Vill man uppnå en förändring på riktigt måste man ha hela kommunapparaten med sig och då räcker det inte att näringslivschef och kommunalråd är eniga och engagerade i frågan. Där kommunchefen inte är med på banan lyckas det nästan aldrig, säger Erik Langby. 

Anna Nilsson, näringslivschef i Höganäs, går ännu längre och vill påvisa vikten av att få med sig alla medarbetare i kommunen, oavsett om de jobbar gentemot företag eller inte. I Höganäs kommun får alla medarbetare lära sig att kommunen är näringslivsvänlig redan när de söker en tjänst, och näringslivschefen är alltid med på introduktionen av nya medarbetare. Därtill är även näringslivsavdelningen ibland med när myndighetspersoner i kommunen utövar tillsyn eller kontroll. 

– Vi sitter emellanåt bredvid våra myndighetspersoner när de arbetar eller utövar tillsyn. Det är oerhört lärorikt för oss att få en förståelse för hur myndighetsutövningen fungerar i praktiken, vilket underlättar våra kontakter med företagen. Det ger också oss en möjlighet att ge lite tips och råd på förbättringar man skulle kunna genomföra i myndighetsutövningen, säger Johan Bringle, näringslivsutvecklare i Höganäs. 

Återkommande utbildningar, som sker varje år, pekar Johan också ut som en framgångsfaktor. Det har även andra kommuner tagit fasta på. I Malmö-Lund-regionen har kommunerna tagit fram en digital utbildning, Inte bara trevlig, som chefer kan genomföra tillsammans med sina anställda i tre steg. Detta för att de anställda ska få en förståelse för företagens villkor och kunna ge en bättre service. Men man har inte nöjt sig med att bara ta fram en utbildning för de som jobbar gentemot företag. 

– Vi har också tagit fram ett mikrolärande med en digital utbildning som bara tar femton minuter att genomföra. Oavsett om man har kontakt med företagen eller inte måste alla anställda ha en miniminivå av förståelse för företagens betydelse och roll för kommunen, säger Sebastian Drott, projektledare Malmö-Lund-regionen. 

Inspirationsdagen i Hässleholm avslutades med att diskutera vad kommunerna kan göra för att underlätta företagens kompetensförsörjning, ett av näringslivets största problem. Tre av tio rekryteringsförsök i näringslivet misslyckas helt. I Borgholms kommun initierade man därför verksamheten SKAL, samverkan skola arbetsliv. Målsättningen är bland annat att skolelever ska få ökad kunskap om de yrken som finns och lättare kunna göra informerade val till gymnasiet.  

– Vi har 900 elever i våra F-9-skolor. Redan i årskurs två börjar verksamheten med besök på lokala företag, sedan finns det SKAL-verksamheter i alla årskurser förutom årskurs fyra. Det var inte bara jubel från början då projektet kräver en hel del av personalen, men resultatet har blivit bra, säger Ilko Corkovic, kommunstyrelsens ordförande i Borgholms kommun. 

I Hultsfreds kommun ledde arbetet med kompetensförsörjning till bildandet av Additivt Teknikcenter, ATC, en utbildningsnod inriktad mot modern tillverkning. I ATC:s lokaler finns världens största industrirobot, 31 stycken 3D-skrivare, mätmaskiner, CNC-maskiner och mycket mer. Utbildningarna sker på olika nivåer, från gymnasieutbildningar till vuxenutbildningar och uppdragsutbildningar. Samtliga elever som går på gymnasiet får en praktikplats och samtliga går vidare ut i arbete. Framgången kan till stor del förklaras av ett nära samarbete med näringslivet. Joakim Svensson berättar bland annat om hur ett gjuteriföretag hörde av sig angående brister på gjuterioperatörer.11 månader senare var utbildningen igång, och i dag är flera gjuterier involverade i utbildningen på olika sätt. 

–Vi hittar inte på någonting själva. Alla utbildningar vi genomför sker på initiativ från företag. Och det är viktigt att det går snabbt. Arbetsmarknaden förändrar sig snabbt och det som är aktuellt för företagen just nu kan se helt annorlunda ut om två år, säger Joakim Svensson, vd på ATC.