Stor skillnad på kommunernas service till företagen i Stockholm

Skillnaden på kommunernas service till företagen är stor i Stockholm. Det visar en ny granskning från Näringslivets Regelnämnd NNR som presenteras idag. Inte sällan är avgifterna mer än dubbelt så höga i den kommun som är dyrast jämfört med den kommun som tar ut lägst avgifter i länet. Men det verkar inte finnas något direkt samband mellan höga avgifter och god kvalitet. Samtidigt riskerar onödigt höga kostnader förknippade med regelefterlevnad att hämma tillväxt och leda till färre jobb och lägre skatteintäkter.

NNR har granskat regeltillämpningen inom fem områden som företagen ofta möter i sin vardag. Det handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering.

– Skillnaderna är svårmotiverade och det finns anledning för kommunerna att titta på hur avgifter och handläggningstider kan skilja sig så mycket mellan olika kommuner. Det är ingen naturlag som säger att det behöver vara så utan det är snarast en fråga om prioriteringar och effektivitet, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR.

Huvudsyftet med projektet är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart.

– Det här är frågor som kommunerna borde prioritera mer. Ungefär 70 procent av företagens kontakter med kommunerna rör tillstånd, tillsyn och kontroll. Det här är kommunernas kärnverksamhet, men trots det prioriteras det allt för lite. Och näringslivsarbetet är ofta inriktat på annat som kanske är roligare för kommunen än myndighetsutövning, men mindre viktigt för företagen, säger Svenskt Näringslivs regionchef Olle Karstorp.

I länet kostar till exempel ett standardmässigt bygglov mer än dubbelt så mycket i Vallentuna som i Botkyrka. Skulle man även addera planavgiften till den totala kostanden för ett bygglov så uppgår skillnaden mellan länets kommuner till hela 202 280 kronor. Undersökningen visar dessutom att handläggningstiden för ett identiskt bygglov kan skilja mellan en vecka i Danderyd och åtta veckor på Lidingö.

– Alla förstår att det är orimligt att det skiljer över 200 000 kronor och sju veckor i handläggningstid för ett bygglov mellan olika kommuner i Stockholm. För fastighetsägare som vill investera och bygga ut är det viktigt att bygglovshanteringen är förutsägbar både gällande kostnad och tid, säger Henrik Tufvesson näringspolitisk chef på Fastighetsägarna Stockholm.

Ett serveringstillstånd i Upplands Väsby kostar nästan dubbelt så mycket som i Salem. I Södertälje tar handläggningen 11 veckor längre tid än i Stockholms stad där man bara får vänta en vecka innan man får besked. I Haninge och Nynäshamn kostar livsmedelskontrollen i butikerna 1 480 kronor, men i Sundbyberg får samma butik betala nästan 16 gånger mer eller 23 360 kronor för tillsynen.

– Det framstår ofta som rent godtyckligt varför det skiljer så mycket mellan kommunerna. Det kan tyckas handla om småsummor, men många bäckar små. Om man lägger ihop kostnaderna handlar det om ganska mycket pengar och resurser som företagen får lägga på det här och det påverkar naturligtvis förutsättningarna att driva företag, säger Christoffer Rinman, regionchef på LRF.

Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt både för tillväxten och för företagsklimatet.

– En minskad regelbörda är inte bara bra för företagen utan skulle på sikt leda till fler jobb och därmed högre skatteintäkter för kommunerna, säger Caroline Strindmar regionansvarig på Visita Stockholm.

I de flesta kommuner finns en ambition om att förbättra kommunens företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb och ökade skatteintäkter. Men dessa mål verkar inte vara tillräckligt väl förankrade i länets kommuner. I undersökningen om livsmedelskontroll framkom till exempel att livsmedelsinspektörerna i 11 av länets kommuner inte tyckte att det fanns en tydlig styrning om att myndighetsutövningen ska ha ett näringslivsfrämjande perspektiv.

– Det visar att kommunerna måste fortsätta prioritera sitt näringslivsarbete. Man får aldrig glömma att det är företagare som skapar jobb, som i förlängningen leder till skatteintäkter för kommunen. Man behöver skapa rätt förutsättningar för dessa företagare som är jobbskapare, välfärdsbyggare och samhällsbärare och underlätta för dessa att vilja växa och på så vis skapa mer skatteintäkter, säger Thomas Byström, regionchef på Företagarna.

Han får medhåll av August Liljeqvist.

– Det handlar till syvende och sist om förståelse och respekt för företagande. Kommunerna bör kunna klara av att göra en rimlig prissättning och samtidigt arbeta för att förbättra sin servicenivå. Det finns ingen anledning att kostnader och tidsåtgång ska variera så mycket över kommungränserna som de faktiskt gör idag, avslutar han.

Se presentationen