Den uppgång i ekonomin som förutspåddes efter pandemin övergick först i en avmattning. Den har nu övergått till en lågkonjunktur. Kraftiga prisökningar pressar hushållens konsumtion. Samtidigt pressas företagen av stigande kostnader. Inte minst gäller detta energiintensiva företag. Företagen i Stockholmsregionen ser pessimistiskt på framtiden – endast under pandemins inledning har företagen sett lika mörkt på framtiden som nu, vad gäller försäljningsvolym, anställningar och investeringar.
– Sverige går in en lågkonjunktur – frågan är bara hur djup och lång den blir. Det är sedan tidigare känt att hushållen är rekorddeppiga, vilket minskar den privata konsumtionen. Det vi observerar nu är att företagen också ser alltmer dystert på den närmaste framtiden. Även världsekonomin bromsar in, så någon draghjälp därifrån kan vi inte räkna med, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
För företagen i Stockholmsregionen är framtidstron negativ. Likt föregående kvartal är det företagen inom byggsektorn samt besöksnäringen som ser mest dystert på framtiden.
– Vår företagarpanel för det fjärde kvartalet visar att pessimismen är stor bland Stockholmsföretagen. Besöksnäringen och byggbranschen har tydligast negativ syn på det kommande året. När hushållen nu ser på framtiden med djup oro och börjar hålla hårdare i sina pengar är besöksnäringen en av de sektorer som tar den första smällen, säger Olle Karstorp, regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm.
Det stora orosmolnet är inflationen. Pandemin och kriget i Ukraina har skapat ett minskat utbud som fått brett genomslag på inflationen i Sverige och omvärlden. Dock finns ljusglimtar. Trycket i leverantörskedjorna har börjat minska och vissa råvarupriser har börjat vända nedåt. Det finns förutsättningar för en snabb nedgång i inflationen och därmed för avtagande räntehöjningar. En ansvarsfull avtalsrörelse är dock en förutsättning för en sådan utveckling.
– Vi kommer att få leva med en hög prisnivå, men ökningstakten, det vill säga inflationen, kan minska kraftigt nästa år. Detta förutsätter dock att avtalen tecknas på en nivå som utgår från företagens konkurrenskraft. Att i nuläget försöka kompensera för inflationen med kraftiga löneökningar riskerar att kasta Sverige in i en löne- och prisspiral med än högre räntor. Det tjänar ingen på, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Konjunkturen